Implementering av evidens- baserad rehabilitering för personer med icke-specifika smärt­tillstånd eller psykisk ohälsa

Elisabeth Björk Brämberg | Dec 2016 | Smärta | Primärvård |

Elisabeth Björk Brämberg
fil.dr,
Interventions- och implementeringsforskning (IIR),
Institutet för miljömedicin (IMM),
Karolinska Institutet

Charlotte Klinga
fil.mag,
Institutionen för lärande, informatik,
management och etik (LIME),
Medical Management Centrum (MMC),
Karolinska Institutet

Irene Jensen
professor,
Interventions- och implementeringsforskning (IIR),
Institutet för miljömedicin (IMM),
Karolinska Institutet

Johan Hansson
fil.dr,
Institutionen för lärande, informatik,
management och etik (LIME),
Medical Management Centrum (MMC),
Karolinska Institutet

Hillevi Busch
fil.dr,
Interventions- och implementeringsforskning (IIR),
Institutet för miljömedicin (IMM),
Karolinska Institutet, Socialstyrelsen

Gunnar Bergström
docent,
Interventions- och implementeringsforskning (IIR),
Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet,
Centrum för arbets- och miljömedicin,
Stockholm Läns Landsting

Mats Brommels
professor,
Institutionen för lärande, informatik,
management och etik (LIME),
Medical Management Centrum (MMC),
Karolinska Institutet

År 2009 infördes en statlig rehabiliteringsgaranti i Sverige. Rehabiliteringsgarantin omfattade personer i yrkesverksam ålder (16–67 år) som var eller riskerade att bli sjukskrivna till följd av icke-specifika smärttillstånd i rörelseorganen eller lindrig/medelsvår psykisk ohälsa. Målsättningen var att förebygga eller minska sjukfrånvaron i dessa grupper genom att öka tillgängligheten till evidensbaserade behandlingsmetoder.1 Rehabiliteringsgarantin genomfördes genom en överenskommelse mellan Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Samtliga landsting accepterade att införa rehabiliteringsgarantin på primär- och specialistvårdsnivå. Landstingen ersattes per behandlingsserie; multimodal rehabilitering (MMR) med 45 000 kronor och psykoterapeutiska interventioner, som kognitiv beteendeterapi (KBT), kognitiv terapi eller interpersonell psykoterapi (IPT), med 15 000 kronor. Stimulera kompetensutveckling och rekrytering Tanken med de ekonomiska incitamenten var att stimulera till kompetensutveckling och rekrytering samt att öka tillgången till evidensbaserade behandlingar. När det gäller utbetalning av ersättningarna har det dock sett olika ut i landstingen; de kan ha utbetalats till respektive vårdenhet eller helt eller delvis stannat på central landstingsnivå. Rehabiliteringsgarantin har sedan starten 2009 bedrivits i projektform med årliga förhandlingar mellan Socialdepartementet och SKL om innehåll och utformning. I Europa är smärta i rygg, axlar och nacke en av de främsta orsakerna till nedsatt arbetsförmåga.2 MMR är den insats som rekommenderas i internationell litteratur för behandling av ryggsmärta. Tidigare forskning visar att MMR leder till minskad sjukfrånvaro, ökad arbetsförmåga och förbättrad funktion,3 och insatsen är dessutom kostnadseffektiv4 upp till tio år efter rehabilitering.5,6 MMR bygger på ett biopsykosocialt perspektiv med samverkan i tvärprofessionella team. Rehabiliteringen pågår vanligtvis mellan två och tre dagar under två till åtta veckor. Centrala komponenter i rehabiliteringsprogrammet är att öka patientens förståelse av smärtans mekanismer och konsekvenser samt att lära ut metoder för att hantera smärtan i såväl det dagliga livet som på arbetet.5,7 Psykisk ohälsa, såsom ångest, depression och stressrelaterade besvär, uppskattas förekomma hos ungefär en tredjedel av Europas befolkning i åldrarna 18–65...