Ryggmärgsskador av ”discomplete” -typ och smärta

Amar Awad | Dec 2016 | |

Amar Awad
AT-läkare, doktorand,
Institutionen för integrativ medicinsk biologi,
Sektionen för fysiologi,
Umeå universitet,
Norrlands universitetssjukhus

Traumatiska ryggmärgsskador drabbar årligen cirka 120 personer i Sverige. En ryggmärgsskada medför funktionspåverkan och komplikationer från flertalet organsystem. Utöver den uppenbara förlamningen lider många personer med ryggmärgsskador av en rad andra funktionsnedsättningar, såsom känselbortfall, blås- och tarmdysfunktion, trycksår, spasticitet, sexuell dysfunktion och smärta. Traumatiska ryggmärgsskador diagnostiseras kliniskt enligt ISNCSCI (International Standards for Neurological Classification of Spinal Cord Injury), som är ett internationellt vedertaget klassifikationssystem.1 ISNCSCI består av två huvudkomponenter. Den första komponenten är bestämning av den neurologiska skadenivån, det vill säga det mest kaudala segmentet av ryggmärgen med normal funktion. Den andra komponenten bygger på American Spinal Injury Association Impairment Scale (AIS) och avhandlar kvarvarande funktion (sensorisk och motorisk) nedanför den neurologiska skadenivån. AIS har fem skalsteg, A till E, där AIS A motsvarar ett, vid klinisk undersökning, komplett bortfall av såväl känsel som viljestyrd motorik i de mest sakrala segmenten av ryggmärgen (S4–S5). Praktiskt innebär kompletta skador, det vill säga AIS A, total avsaknad av motorik och somatosensorik nedom skadenivån. AIS B motsvarar sensoriskt inkomplett skada, medan AIS C och D motsvarar varierande grad av motoriskt inkompletta skador. Ryggmärgsskador av ”discomplete”-typ Eftersom ISNCSCI är baserat på klinisk undersökning kan enbart iakttagbar volontär rörelse eller rapporterad medveten somatosensorik tas hänsyn till vid klassificering av ryggmärgsskador. Redan på 1980-talet myntande Dimitrijević och medarbetare begreppet ”discomplete spinal cord injury”, och de beskrev en subgrupp av personer med kliniskt kompletta skador men med neurofysiologiska tecken på bevarad supraspinal motorisk påverkan nedom skadenivån. Med hjälp av fMRI har vi undersökt det somatosen soriska systemet hos en person med kliniskt komplett cervikal ryggmärgsskada, AIS grad A.2 Somatosen- sorisk stimulering av kroppsdelar innerverade nedanför skadenivån kunde aktivera korresponderade hjärnregioner, trots avsaknad av känselupplevelse i dessa kroppsdelar efter en ryggmärgsskada sedan 30 år. Figur 1 visar hjärnaktiviteten i bland annat den primära somatosensoriska hjärnbarken vid slumpmässig stimulering...