Mortalitetstrender och dödsorsaker vid incident typ 2-diabetes

Nationell tvärsnittsstudie i InfCare HIV visar hög samstämmighet mellan självrapporterad följsamhet till behandling och virologiskt resultat

Åsa Mellgren | Jun 2017 | Infektionsmedicin |

Åsa Mellgren
överläkare, Med Dr,
Infektionskliniken Södra Älvsborgs Sjukhus,
Borås

År 2008 påbörjades utveckling och implementering av den självrapporterade hälsoenkäten i kvalitetsregistret InfCare HIV. Hälsoenkäten har i denna studie1 validerats, och den visar hög samstämmighet mellan följsamhet till antiretroviral behandling och virologiskt resultat. Andra viktiga data är hur patienterna uppskattar sin fysiska och psykiska hälsa samt patientrelaterade upplevelser (patient reported experience measures, PREM) av vården och behandlingen.

Hälsoenkäten i Infcare HIVär utvecklad som ett samtalsstöd och frågeformuläret innehåller nio frågor och besvaras antingen med ja eller nej, eller på en Likertskala mellan 1–6 respektive 1–4. Svaren som används i det kliniska arbetet visualiseras i beslutstödets graf (figur 1). I denna studie analyserade vi behandlingsdata och hälsoenkätens resultat mellan åren 2012 och 2014. Syftet var att utvärdera faktorer som påverkar patientens följsamhet till behandling samt att studera trender gällande följsamhet över tid.

Studien inkluderade 2 846 enkäter, och bortfallet var 171 personer som avböjde att göra hälsoenkäten. Gruppen som besvarade enkäten var jämförbar med vår nationella kohort förutom viss överrepresentation av svenskfödda individer och män som har sex med män.

Resultat
Vi fann signifikanta skillnader i behandlingsresultat utifrån hur patienterna hade rapporterat sin följsamhet till medicinering under den senaste veckan (figur 2). I gruppen patienter som inte hade missat någon dos den senaste veckan uppnådde 94 procent HIV RNA <50 kopior/mL, vilket minskade till 86 procent hos dem som hade missat en till två doser den senaste veckan. Av de patienter som hade missat tre eller fler doser den senaste veckan hade enbart 69 procent uppnått behandlingsmålet <50 kopior/mL. Patienter med sämre följsamhet var i högre grad personer som fått HIV genom intravenöst missbruk eller som var födda utomlands. Fysisk och psykisk hälsa påverkade inte följsamheten. Andelen patienter som uppgav att de hade någon form av biverkningar minskade signifikant mellan åren, till 23 procent år 2014.

Den fysiska hälsan rapporterades som god eller mycket god hos 63 procent av patienterna, men andelen som kände sig tillfreds eller mycket tillfreds med sin psykiska hälsa var lägre, 52 procent. Majoriteten av patienterna (94 procent) kände sig involverade i den vård och behandling som ges på våra kliniker, och 80 procent var mycket tillfredsställda med sin vård och behandling.

Nedsatt psykisk hälsa
Även om det inte ingick någon kontrollgrupp i denna studie finns andra svenska studier där man har mätt självskattad fysisk och psykisk hälsa med samma frågor och skattningsskalor. I jämförelse med dessa studier hade HIV-positiva individer i Sverige i denna studie sämre fysisk och psykisk hälsa jämfört med en ”normalbefolkning”,2 men i jämförelse med individer med annan kronisk sjukdom skattade de sin fysiska hälsa högre, men den psykiska hälsan lägre.3

Slutsats

Patientens självrapporterade följsamhet i hälsoenkäten är ett tillförlitligt och mycket användbart instrument för att identifiera de individer som har utvecklat eller som löper risk att utveckla behandlingssvikt. Vi har möjligheter att rikta vår uppmärksamhet mot dessa individer och se vilket stöd de behöver för att förbättra följsamheten. Hälsoenkäten ger samtidigt en visuell och tydlig vägledning för det viktiga hälsosamtalet med patienterna. Hur är det med den psykiska och fysiska hälsan? Har vi missat att det finns biverkningar eller behöver relationen mellan vårdgivare och patient förbättras? 

Intressekonflikter: Inga.

Referenser

1. Marrone G, Mellgren A, Eriksson LE, Svedhem V. High Concordance between Self-Reported Adherence, Treatment Outcome and Satisfaction with Care Using a Nine-Item Health Questionnaire in InfCareHIV. PLoS One 2016;11(6):e0156916. 2. Fugl-Meyer AR, Melin R, Fugl-Meyer KS. Life satisfaction in 18- to 64-year-old Swedes: in relation to gender, age, partner and immigrant status. J Rehabil Med 2002;34(5):239-246. 3. Lewin B, Fugl-Meyer K, Helmius G, Lalos A, Månsson S-A. Sex i Sverige. Om sexuallivet i Sverige 1996. Folkhälsoinstitutet. 1998. 4. Gisslen M, Svedhem V, Lindborg L, Flamholc L, Norrgren H, Wendahl S, et al. Sweden, the first country to achieve the Joint United Nations Programme on HIV/AIDS (UNAIDS)/World Health Organization (WHO) 90-90-90 continuum of HIV care targets. HIV Med 2016. 5. Folkhälsomyndigheten. Att leva med hiv i Sverige – En studie om livskvalitet hos personer som lever med hiv. Folkhälsomyndigheten. 2016;www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material.