EULAR 2017 i Madrid

Rapport från EULAR Madrid 2017 – med fokus på rehabilitering vid reumatiska sjukdomar

Carina Boström | Aug 2017 | Reumatologi | EULAR 2017 |

Carina Boström
docent, universitetslektor,
Karolinska institutet, leg. sjukgymnast,
affilierad Karolinska universitetssjukhuset

I år firade EULAR 70-årsjubileum och Health Professionals (HP) firade att de varit delaktiga i EULAR i 30 år. Detta uppmärksammades bland annat med en historisk tillbakablick, och pris delades ut till pionjärer inom EULAR HP, bland dem arbetsterapeut Ulla Nordenskiöld, Sverige.

Denna artikel kommer huvudsakligen att omfatta de föredrag som hölls inom Health Professionals med fokus på rehabilitering vid reumatiska sjukdomar.

Matilda Björk, arbetsterapeut, docent, Sverige, talade om det fortsatta behovet av rehabilitering vid reumatiska sjukdomar, trots att nya biologiska läkemedel har minskat sjukdomsaktiviteten och konsekvenserna av dessa sjukdomar. Hon visade till exempel att även om aktivitetsnedsättningen vid reumatoid artrit har minskat har patienterna fortfarande smärta, och att 30 procent är utan arbete tre år efter diagnos.

I en av de studier som Matilda Björk rapporterade från hade patienter med reumatoid artrit fått svara på frågor i formuläret Valued Life Activities Scale (VLA). Det visade sig att patienterna fortfarande hade besvär med aktiviteter som var mest värdefulla för dem, till exempel trädgårdsarbete, reparationsarbeten och fysiska aktiviteter. Hon nämnde i detta sammanhang en studie av Stoffer och kollegor från 2014 som beskriver ”Standards of care in rheumatoid arthritis”, där det bland annat framgår att personer med reumatoid artrit ska ha tillgång till specifikt utbildade hälsoprofessioner för att bli undersökta och bedömda samt erhålla råd och träning i sådant som har med sjukdomen att göra.

I en programpunkt gemensam med patientorganisationen (PARE) höll fysioterapeut och doktorand Paul Kirwan från Irland en föreläsning om hur fysioterapeuter kan bidra till tidig upptäckt av inflammatorisk sjukdom. Samstämmigheten mellan fysioterapeuter och reumatologer var hög vid screeningbedömning. Han beskrev också olika screeningverktyg som fysio-terapeuter skulle kunna använda för att bidra till att upptäcka inflammatorisk sjukdom på ett tidigt stadium.

Fysioterapeut, fil.dr Wilfred Peter, Nederländerna, som var en av dem som erhöll pris för bästa abstrakt, talade om en innovativ mätmetod för att skatta aktivitetsbegränsning vid höft- och knäartros: det dataanimerade frågeformuläret Animated Activity Questionnaire (AAQ), www.myaaq.com. Patienterna får se bilder och utifrån dessa välja vilken bild som passar in på deras förmåga. Instrumentet har många fördelar, bland annat vid språksvårigheter hos patienter, och det innebär små problem vid översättning från ett språk till ett annat. Frågeformuläret har god reliabilitet och validitet.

Fysioterapeut, professor, Hanne Dagfinrud, Norge, talade bland annat om hur kardiovaskulär samsjuklighet kan förebyggas med fysisk träning vid reumatiska sjukdomar samt hur god kondition minskar traditionella riskfaktorer och inflammationsmarkörer i allmänbefolkningen.

Carina Boström, fysioterapeut, docent, Sverige, rapporterade resultatet från en pågående studie med patienter med systemisk lupus erythematosus (SLE), där bedömning av fysisk aktivitet gjorts med hjälp av International Physical Activity Questionnaire (IPAQ). Sextiotvå procent av patienterna utförde ingen fysisk aktivitet på hög intensitet, och 40 procent utförde ingen aktivitet på hög och måttlig intensitet i kombination. 1/5 var fysiskt inaktiv enligt IPAQ-klassificeringen, vilket är i linje med tidigare studier; 3/5 var minimalt aktiva, vilket motsvarar de allmänna rekommendationerna för allmänbefolkningen, vilket är något högre värden än tidigare studier har visat. Endast 1/5 uppnådde hälsofrämjande fysisk aktivitet. Det är av stor vikt att öka den fysiska aktiviteten för den som har SLE, och eftersom högre nivåer av fysisk aktivitet kan ge större hälsovinster behövs utveckling och utvärdering av program för hälsofrämjande fysisk aktivitet vid SLE.

Samira T. Miyamoto, fysioterapeut, fil.dr, professor, Brasilien, berättade om en randomiserad kontrollerad studie som innefattade övervakade promenader. Dessa resulterade i ökad aerob kapacitet och fysisk kapacitetstolerans samt minskad trötthet hos kvinnor med primärt Sjögrens syndrom.

Yeliz Prior, arbetsterapeut, research fellow (forskarassistent), Storbritannien, berättade om en utvärdering av en pilotstudie gällande arbetsterapeutledd rehabilitering för att få patienter med reumatisk sjukdom åter i arbete. Resultatet indikerade goda effekter med avseende på att patienterna stannade kvar i arbete, och därtill minskade smärta och trötthet och hälsostatus förbättrades.

Karin Niedermann, fysioterapeut, docent, Schweiz, rapporterade från en studie av ett  hembaserat fallpreventionsprogram för seniorer (medelålder 82 år). Fysioterapeuter och arbetsterapeuter gjorde fallriskbedömningar av seniorerna i hemmet och tog bort eller rekommenderade att ta bort risker i omgivningen samt erbjöd individanpassade fysiska övningar. Efter fyra månader minskade rädslan för att falla signifikant, och 92 procent av deltagarna implementerade de rekommendationer de erhållit.

Sarah Hewlett, sjuksköterska, professor, Storbritannien, berättade om en utvärdering av kognitiv beteendeterapi i syfte att minska trötthet hos patienter med reumatoid artrit. Programmet, som omfattade 2 timmar/grupp i 6 veckor samt en uppföljning ett antal veckor senare, leddes av en sjuksköterska och en arbetsterapeut. Resultatet från studien tyder på att vissa aspekter av trötthet kan minska med ett dylikt program.

Emma Dures, psykolog, research fellow (forskarassistent), Storbritannien, sände enkäter till 143 brittiska sjukhus inom reumatologi, varav mer än hälften svarade. Av dessa ansåg 73 procent att de erbjöd otillräckligt psykologiskt stöd till patienterna. Föreläsaren poängterade att psykologiskt stöd ska vara skräddarsytt och föreslog att man utifrån en individuell bedömning bör välja mellan att erbjuda patientutbildning, egenvård eller individuell terapeutledd behandling. För att hälsoprofessionerna inom reumatologi ska kunna bidra med sådant stöd till patienterna behöver de i sin tur utbildning.

Rinie Geenen, psykolog, professor, Nederländerna, talade om problem som kan uppstå om man som patient inte får stöd eller inte blir betrodd. Särskilt personer med fibromyalgi och Sjögrens syndrom upplever att det finns en stor oförståelse i omgivningen. Hög upplevd självförmåga (self-efficacy) och smärtacceptans kan dock göra det lättare att hantera sådan oförståelse.

Vera Vervoort, MsC, Nederländerna, berättade om hur en forskargrupp som hon ingår i håller på att utveckla ”responder”-kriterier för multikomponent icke-farmakologisk behandling vid fibromyalgi. Till sist talade Katerina Koutsogianni, Grekland, om barriärer och underlättande faktorer för följsamhet gällande läkemedelsbehandling hos patienter med inflammatoriska sjukdomar med fokus på reumatoid artrit, faktorer som sannolikt också kan påverka följsamhet till icke-farmakologisk behandling och rehabilitering.

I en av de sista programpunkterna lämnades information om framtagandet av en internetbaserad EULAR-kurs med undervisning rörande icke-farmakologiskt omhändertagande och icke-farmakologisk behandling av muskuloskeletala tillstånd, reumatiska sjukdomar och fibromyalgi.