Ökad förekomst av allergisk astma från 1996 till 2006 och vidare till 2016

Helena Backman | Feb 2018 | Lungmedicin | Primärvård |

Helena Backman
statistiker, med.dr,
OLIN-studierna vid Norrbottens läns landsting,
Umeå Universitet

Eva Rönmark
professor,
OLIN-studierna,
Luleå, Norrbotten

Som ett led i den forskning som bedrivs inom verksamheten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN-studierna) publicerades artikeln ”Increased prevalence of allergic asthma from 1996 to 2006 and further to 2016 – results from three population surveys” av Backman med kollegor i tidskriften Clinical and Experimental Allergy.1 Artikeln beskriver trender i prevalens (förekomst) av astma, både allergisk och icke-allergisk, i Norrbotten under en tjugoårsperiod.

Astma är en heterogen sjukdom med flera olika fenotyper som traditionellt indelas i allergisk och icke-allergisk astma. Under större delen av 1900-talet har prevalensen av astma ökat, medan studier under sent 1990-tal och därefter har visat mer divergerande resultat; vissa på en fortsatt ökning och vissa där den tidigare ökningen verkar ha avstannat,2-9 det senare främst bland barn och ungdomar.10-13

Prevalenstrenderna verkar kunna kopplas till förändringar i miljön, och många områden där ökningen fortfarande fortgår karaktäriseras av en mer västerländsk livsstil och ökad urbanisering.9,13 Prevalensen av astma är relativt hög i Sverige jämfört med andra länder, uppskattad till cirka 10 procent år 2007.7 Tidigare studier har visat på en viss ökning i astmaprevalens från mitten av 90-talet till mitten av 00-talet, åtminstone en ökning av diagnostiserad sjukdom,7,14 men hur trenderna ser ut därefter är mer oklart.

Dessa studier undersökte inte heller om en viss typ av astma har ökat mer än någon annan typ, till exempel allergisk jämfört med icke-allergisk astma. Vi vet att förekomsten av allergisk sensibilisering har ökat i Sverige, särskilt bland barn men även bland vuxna.15-18 Syftet med den aktuella studien var därför att beräkna trenderna i astmaprevalens bland vuxna, både avseende allergisk och icke-allergisk astma, från 1996 till 2006 och sedan vidare till 2016.

Studiedesign
Det bästa sättet att studera prevalenstrender är att upprepat undersöka stora slumpurval av befolkningen inom samma åldersspann och med samma metoder.9 Sådana studier är dock kostsamma och tidskrävande och därmed även ovanliga. Inom OLIN-

studierna har dock bland annat forskning om obstruktiva lungsjukdomar pågått sedan 1985. Åren 1996, 2006 och 2016 skickades enkäter  om astma och luftvägssymtom ut i stora slumpurval av den vuxna befolkningen (20–69 år) i Norrbotten. År 1996 deltog 7 104 individer (85 procent), år 2006 deltog 6 165 individer (77 procent), och år 2016 deltog 5 466 individer (53 procent). Metoden och frågorna var identiska samtliga år. Allergisk sensibilisering användes som en markör för allergisk sensibilisering.

Resultat
Prevalensen av läkardiagnostiserad astma, användandet av astmamediciner och av allergisk rinit ökade samtliga över tjugoårsperioden, medan prevalensen av rökning minskade kraftigt. Prevalensen av aktiv astma steg från 8,4 procent (95 procent KI: 7,8–9,0) år 1996 till 9,9 procent (95 procent KI: 9,2–10,6) år 2006 och 10,9 procent (95 procent KI: 10,1–11,7) år 2016 (p <0,001). Den största ökningen fanns bland medelålders och bland kvinnor. När aktiv astma indelats i allergisk respektive icke-allergisk sjukdom skiljde prevalenstrenderna sig åt: icke-allergisk astma låg på en konstant prevalensnivå runt 3,4–3,8 procent, medan allergisk astma ökade från 5,0 procent (95 procent KI: 4,5–5,5) år 1996 till 6,0 procent (95 procent KI: 5,4–6,6) år 2006 och vidare till 7,3 procent (95 procent KI: 6,6–8,0) år 2016 (p <0,001).

Mönstret var likartat bland både män och kvinnor även om det var något mer uttalat bland kvinnor (figur 1). Dessa resultat kvarstod även efter justering för skillnader i sammansättning av ålder, kön, hereditet för astma, socioekonomisk status och rökvanor mellan åren.

Diskussion
Studien visade att prevalensen av aktiv astma steg från 8,4 procent år 1996 till 10,9 procent år 2016. Ökningen var mest uttalad bland medelålders och bland kvinnor, och förklarades av en ökning av den allergiska astman, medan den icke-allergiska astman låg kvar på oförändrad nivå. Upprepade studier av astmaprevalens är ovanliga, men ett antal studier i Europa8,19–22 och andra länder3,6 har studerat trender i astmaprevalens med identiska metoder vid upprepade tillfällen inom samma åldersspann och område (figur 2).

Dessa visar samtliga på en ökning, särskilt kraftig i UK och Australien, men tolkningen av resultaten har skiljt sig åt. Vissa forskare har dragit slutsatsen att det handlar om en reell stegring, medan andra menar att den beror på ökad diagnostik och en större medvetenhet om astma i befolkningen. Det är troligt att diagnostiken har ökat även i Sverige, och eftersom vår studie baseras på självrapporterade uppgifter kan även en större medvetenhet i befolkningen ha påverkat resultaten. Den parallella ökningen av allergisk rinit i både Sverige och Finland1,21 och den förhöjda förekomsten av allergisk sensibilisering15-18 (ett objektivt mått som inte påverkas av exempelvis större medvetenhet i befolkningen) ger dock gott stöd för vårt resultat om en ökad prevalens av allergisk astma.

Slutsats

Sammanfattningsvis visade studien att prevalensen av astma ökade från 1996 till 2016, främst bland medelålders och kvinnor. Ökningen förklarades av en ökad förekomst av allergisk astma. 

Referenser

1. Backman H, Räisänen P, Hedman L, Stridsman C, Andersson M, Lindberg A et al. Increased prevalence of allergic asthma from 1996 to 2006 and further to 2016-results from three population surveys. Clin Exp Allergy 2017 Nov;47(11):1426-1435. 2. Hansen EF, Rappeport Y, Vestbo J, Lange P. Increase in prevalence and severity of asthma in young adults in Copenhagen. Thorax 2000 Oct;55(10):833-836.  3. Barraclough R, Devereux G, Hendrick DJ, Stenton SC. Apparent but not real increase in asthma prevalence during the 1990s. Eur Respir J 2002 Oct;20(4):826-833. 4. Brogger J, Bakke P, Eide GE, Johansen B, Andersen A, Gulsvik A. Long-term changes in adult asthma prevalence. Eur Respir J 2003 Mar;21(3):468-472. 5. Wilson DH, Adams RJ, Tucker G, Appleton S, Taylor AW, Ruffin RE. Trends in asthma prevalence and population changes in South Australia, 1990-2003. Med J Aust 2006 Mar 6;184(5):226-229. 6. James AL, Knuiman MW, Divitini ML, Hui J, Hunter M, Palmer LJ. Changes in the prevalence of asthma in adults since 1966: the Busselton health study. Eur Respir J 2010 Feb;35(2):273-278. 7. Ekerljung L, Andersson A, Sundblad BM, Rönmark E, Larsson K, Ahlstedt S. Has the increase in the prevalence of asthma and respiratory symptoms reached a plateau in Stockholm, Sweden? Int J Tuberc Lung Dis 2010 Jun;14(6):764-771. 8. de Marco R, Cappa V, Accordini S, Rava M, Antonicelli L, Bortolami O. Trends in the prevalence of asthma and allergic rhinitis in Italy between 1991 and 2010. Eur Respir J 2012 Apr;39(4):883-892. 9. Lundback B, Backman H, Lotvall J, Ronmark E. Is asthma prevalence still increasing? Expert Rev Respir Med 2015;26:1-13. 10. Worldwide variation in prevalence of symptoms of asthma, allergic rhinoconjunctivitis, and atopic eczema: ISAAC. The International Study of Asthma and Allergies in Childhood (ISAAC) Steering Committee. Lancet, 1998 Apr 25;351(9111):1225-1232. 11. Anderson HR, Ruggles R, Strachan DP, Austin JB, Burr M, Jeffs D. Trends in prevalence of symptoms of asthma, hay fever, and eczema in 12-14 year olds in the British Isles, 1995-2002: questionnaire survey. BMJ 2004 May 1;328(7447):1052-1053. 12. Braun-Fahrlander C, Gassner M, Grize L, Takken-Sahli K, Neu U, Stricker T. No further increase in asthma, hay fever and atopic sensitisation in adolescents living in Switzerland. Eur Respir J 2004 Mar;23(3):407-413. 13. Eder W, Ege MJ, von Mutius E. The asthma epidemic. N Engl J Med 2006 Nov 23;355(21):2226-2235. 14. Backman H, Hedman L, Jansson SA, Lindberg A, Lundback B, Ronmark E. Prevalence trends in respiratory symptoms and asthma in relation to smoking – two cross-sectional studies ten years apart among adults in northern Sweden. World Allergy Organ J 2014;7:1. 15. Rönmark E, Bjerg A, Perzanowski MS, Platts-Mills TAE, Lundbäck B. Major increase in allergic sensitization in schoolchildren from 1996 to 2006 in northern Sweden. J Allergy Clin Immunol 2009;124(2):357-363. 16. Bunne J, Moberg H, Hedman L, Andersson M, Bjerg A, Lundback B et al.  Increase in Allergic Sensitization  in  Schoolchildren:  two Cohorts Compared 10 Years Apart. J Allergy Clin Immunol Pract 2017;5:457-463. 17. Warm K, Lindberg A, Lundback B, Ronmark E. Increase in sensitization to common airborne allergens among adults – two population-based studies 15 years apart. Allergy Asthma Clin Immunol 2013;9:20. 18. Bjerg A, Ekerljung L, Eriksson J, Naslund J, Sjolander S, Ronmark E et al. Increase in pollen sensitization in Swedish adults and protective effect of keeping animals in childhood. Clin Exp Allergy 2016;46:1328-1336. 19. Aberg N. Asthma and allergic rhinitis in Swedish conscripts. Clin Exp Allergy 1989;19:59-63. 20. Braback L, Hjern A, Rasmussen F. Trends in asthma, allergic rhinitis and eczema among Swedish conscripts from farming and non-farming environments. A nationwide study over three decades. Clin Exp Allergy 2004;34:38-43. 21. Kainu A, Pallasaho P, Piirila P, Lindqvist A, Sovij€arvi A, Pietinalho A.Increase in prevalence of physician-diagnosed asthma in Helsinki during the Finnish Asthma Programme: improved recognition of asthma in primary care? A cross-sectional cohort study. Prim Care Respir J 2013;22:64-71. 22. Browatzki A, Ulrik CS, Lange P. Prevalence and severity of selfreported asthma in young adults, 1976-2004. Eur Respir J 2009;34:1046-1051.