Effekter av yoga i anstaltsmiljö – en randomiserad kontrollerad studie

Nóra Kerekes, | Apr 2018 | Psykiatri / Neurologi |

Nóra Kerekes,
docent i experimentell
rättspsykiatri,
fil.dr i neurovetenskap,
Institutionen för hälsovetenskap,
Högskolan Väst, Trollhättan

Yoga är ett 3 000 år gammalt verktyg för att skapa balans mellan kropp, sinne och själ. I västvärlden ses yoga som ett holistiskt hälsosystem och klassificeras av National Institutes of Health som en form av komplementär och alternativ medicin.

Under de senaste 15–20 åren har ett flertal studier påvisat yogans positiva effekter på patienter med kronisk smärta1 och på personer med olika psykiatriska problem, till exempel depression, sömnstörning eller ADHD (för en översikt av studier i ämnet, se referens 2).

Vetenskapliga studier av yoga har främst genomförts i kliniska och icke-kliniska miljöer. Ett fåtal internationella studier har undersökt effekterna av yoga i anstaltsmiljö. Dessa studier har påvisat yogans positiva effekter på faktorer såsom upplevd stress, uppmärksamhet och psykisk ohälsa.3

Studiedesign
Syftet med vår studie4 var att undersöka om tio veckors yoga på anstalt kan ha effekt på de intagnas välbefinnande. Studien utfördes i form av en randomiserad kontrollerad studie (randomized controlled trial, RCT), där frivilliga deltagare på nio svenska kriminalvårdsanstalter slumpmässigt valdes till antingen en grupp som deltog i yoga eller till en kontrollgrupp som ej deltog i yoga. Studien pågick från senhösten 2013 fram till sommaren 2015. Under den tiden fullföljde totalt 152 intagna studien (133 män; 19 kvinnor), jämnt fördelade mellan yogagruppen och kontrollgruppen.

I början av studien och tio veckor senare fick varje deltagare fylla i ett självskattningsformulär som mätte stress, aggressivitet, positiva och negativa känslotillstånd, sömnkvalitet och psykiskt välbefinnande. Vid båda mättillfällena fick deltagarna även genomgå ett datoriserat uppmärksamhets- och impulsivitetstest. Under de tio veckor som förlöpte mellan det första och andra mättillfället deltog de intagna i yogagruppen i en instruktörsledd 90 minuter lång yogaklass en gång i veckan. Yogaklasserna leddes av kriminalvårdspersonal som var utbildade yogainspiratörer (kriminalvårdens internutbildning). De intagna i kontrollgruppen stod under de tio veckorna på en väntelista för att börja med yogaklasser och ägnade sig på egen hand åt valfri fysisk aktivitet i 90 minuter en gång i veckan.

Flera positiva förändringar efter 10 veckors yoga
Generellt visade resultaten en positiv förändring i yogagruppen vad gällde de flesta (13 av 16 mätattribut) aspekter som studien undersökte. Efter tio veckors yoga var yogadeltagarna mindre stressade, sov bättre, hade ett ökat psykiskt och känslomässigt välbefinnande, var mindre aggressiva, rapporterade mindre självskadebeteende och antisocialt beteende samt presterade bättre på det datoriserade uppmärksamhets- och impulsivitetstestet. Inga negativa effekter av yogaklasserna framkom i studien.

Yogagruppens förbättringar var avsevärt större än kontrollgruppens. Jämförelsen mellan grupperna visade att tio veckors yoga på anstalt var kopplat till en ökning av positiva ”deaktiverade” känslotillstånd (till exempel sinnesro, avslappning, belåtenhet) och en minskning av negativa ”aktiverade” känslotillstånd (till exempel upprördhet, fientlighet, retlighet) (figur 1). Vidare var yogan kopplad till minskat antisocialt beteende (figur 2) samt ökad impulskontroll och uppmärksamhet (figur 3). Skillnaderna mellan grupperna var störst vad gällde förändringar i impulskontroll och uppmärksamhet.

Slutsats

Sammanfattningsvis kan sägas att denna studie ger evidens för att tio veckors yogaklasser på anstalt har en positiv inverkan på intagnas känslomässiga mående samt på betydande kriminologiska riskfaktorer som impulsivitet och antisocialt beteende. 

Studiedesignen, en randomiserad kontrollerad studie (RCT), är den studiedesign som vetenskapligt sett värderas högst när det gäller att utvärdera effekterna av en behandling. I och med denna studie kan det konstateras att det finns ett gott vetenskapligt stöd för att den yoga som bedrivs inom den svenska kriminalvården har positiva effekter på de intagna.

Bakgrunden till projektet var att erbjuda intagna en möjlighet att efter verkställighetstidens slut kunna leva ett prosocialt liv utan missbruk och kriminalitet. Studieresultaten indikerar att yoga möjligen, med tanke på dess bevisade positiva inverkan på impulsivitet och antisocialt beteende, kan öka sannolikheten för att intagna kan delta i och tillgodogöra sig andra behandlingar och insatser inom kriminalvården. Yogan kan samtidigt bidra till att förbättra de intagnas välbefinnande och på längre sikt ha reducerande effekt på återfallsrisken.

Referenser

1. Cramer H, Lauche R, Haller H, Dobos G. A systematic review and meta-analysis of yoga for low back pain. The Clinical Journal of Pain 2013, doi: 10.1097/AJP.0b013e31825e1492. 2. Balasubramaniam M, Telles S, Doraiswamy PM. Yoga on our minds: a systematic review of yoga for neuropsychiatric disorders. Frontiers in Psychiatry 2013, doi: 10.3389/fpsyt.2012.00117. 3. Auty KM, Cope A, Liebling A. A systematic review and meta-analysis of yoga and mindfulness meditation in prison: effects on psychological well-being and behavioural functioning. International Journal of Offender Therapy and Comparative Criminology 2015;1-22. doi: 10.1177/0306624X15602514. 4. Kerekes N, Fielding C, Apelqvist S. Yoga in correctional settings: a randomized controlled study. Frontiers in Psychiatry 2017, doi:10.3389/fpsyt.2017.00204.