Fästingburen encefalit (TBE) hos barn

Förekomsten av allergi och astma bland skolbarn i Sverige mellan 1979 och 2007

Anna Hicke-Roberts | maj 2018 | Lungmedicin | Primärvård |

Anna Hicke-Roberts
doktorand, specialistläkare,
Avdelningen för pediatrik,
Institutionen för kliniska vetenskaper,
Drottning Silvias barn-
och ungdomssjukhus,
Göteborg

Göran Wennergren
professor emeritus, överläkare,
Avdelningen för pediatrik,
Institutionen för kliniska vetenskaper,
Drottning Silvias barn-
och ungdomssjukhus,
Göteborg

Bill Hesselmar
docent, överläkare,
Avdelningen för pediatrik,
Institutionen för kliniska vetenskaper, Drottning Silvias barn-
och ungdomssjukhus,
Göteborg

Astma och allergi är de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige liksom i många andra länder. En markant ökning av de allergiska sjukdomarna noterades under de senare decennierna av 1900-talet,1–3 men på senare år verkar ökningen ha avstannat.4,5 

Orsaken till ökningen har studerats och diskuterats intensivt. Tidiga hypoteser fokuserade på ökad allergiexponering,6 förändrad inomhusmiljö7 och miljöföroreningar.8 Parallellt med dessa har två andra hypoteser föreslagits: bristande toleransutveckling till följd av reducerad allergenexponering9,10 och sen mikrobiell exponering under tidig barndom.11,12 

Det är dock mindre sannolikt att endast en av de förslagna hypoteserna kan förklara ökningen i alla olika sammanhang och miljöer. Troligen handlar det om komplexa samspel mellan genetiska och epigenetiska faktorer, miljöfaktorer och bristande mikrobiell immunstimulans.

En tidigare studie har visat att förekomsten av astma och allergi bland skolbarn ökade mellan 1979 och 1991.2 Studien gjordes i Göteborg/Mölndal i sydvästra Sverige och i Kiruna i norra Sverige, där de högsta prevalenserna noterades i Kiruna. 

För att undersöka om de allergiska sjukdomarna har fortsatt att öka bland barn i Sverige, och om de geografiska skillnaderna fanns kvar, genomförde vi en ny studie 2007.13 Barnen kom från samma geografiska områden som 1979 och 1991, de var lika gamla som i de tidigare studierna (7–8 år) och vi använde samma enkätfrågor. 

Metod
Totalt distribuerades 1 838 enkäter till alla 7–8 år gamla barn i Mölndal och Kiruna. Frågorna om allergi var desamma som i tidigare studier, men i den aktuella studien hade vi kompletterande frågor om födoämnesallergi, levnadsförhållanden och socio-
ekonomi.

Resultat
Totalt besvarade 1 029 (56 procent) barn enkäten, något fler i Kiruna (64 procent) än i Mölndal (53 procent). I både Mölndal och Kiruna var det något fler flickor än pojkar som besvarade enkäten. Prevalensen av astma var 7,1 procent, signifikant fler i Kiruna (9,6 procent) än i Mölndal (6 procent). Allergisk rinokonjunktivit (ARC) sågs hos 11,1 procent. Förekomsten var något högre i Mölndal (12 procent) än i Kiruna (9 procent), men skillnaden var bara signifikant för pojkar. Nästan 20 procent hade eksem, 19 procent i Mölndal och 21,5 procent i Kiruna. Förekomsten av födoämnesallergi eller födoämnesöverkänslighet var 19,5 procent, med signifikant högre prevalens i Kiruna än i Mölndal.

Astma, ARC och eksem ökade markant mellan 1979 och 1991 i både Mölndal och Kiruna. Mellan åren 1991 och 2007 har ARC fortsatt att öka i samma takt som tidigare i Mölndal, men inte i Kiruna. Däremot har den tidigare ökningen av astma och eksem nästan stannat av i såväl Mölndal som Kiruna.

Av kända riskfaktorer för astma och allergi såg vi även denna gång att ärftlig benägenhet för allergi har betydelse. Vi fann också att barn vars föräldrar är födda utomlands hade lägre risk att utveckla allergi. Däremot såg vi inte några säkra samband mellan antal syskon och risk för allergi, och inte heller några samband med föräldrarnas utbildningsnivå och barnens allergi.

Slutsats

Allergisk rinokonjunktivit fortsatte att öka bland skolbarn i Sverige mellan 1979 och 2007. Prevalensen av astma och eksem ökade mellan åren 1979 och 1991, men därefter har ökningen avstannat. Tidigare sågs en tydlig nord–sydgradient, där såväl astma som ARC och eksem var vanligare i Kiruna än i Mölndal. Vid undersökningen 2007 fanns nord–sydskillnaden kvar bara för astma och eksem, medan total allergi, det vill säga någon av de tre sjukdomarna, var lika hög på båda orterna.

Intressekonflikter: Författarna har inga jäv att deklarera.

Referenser

1. Burr ML, Butland BK, King S, Vaughan-Williams E. Changes in asthma prevalence: two surveys 15 years apart. Arch Dis Child 1989;64:1452-1456. 2. Åberg N, Hesselmar B, Åberg B, Eriksson B. Increase of asthma, allergic rhinitis and eczema in Swedish schoolchildren between 1979 and 1991. Clin Exp Allergy 1995;25:815-819. 3. Asher MI, Montefort S, Björksten B, Lai CK, Strachan DP, Weiland SK, et al. Worldwide time trends in the prevalence of symptoms of asthma, allergic rhinoconjunctivitis, and eczema in childhood: ISAAC Phases One and Three repeat multicountry cross-sectional surveys. Lancet 2006;368:733-743. 4. Zilmer M, Steen NP, Zachariassen G, Duus T, Kristiansen B, Halken S. Prevalence of asthma and bronchial hyperreactivity in Danish schoolchildren: no change over 10 years. Acta Paediatr 2011;100:385-389. 5. Hansen TE, Evjenth B, Holt J. Increasing prevalence of asthma, allergic rhinoconjunctivitis and eczema among schoolchildren: three surveys during the period 1985-2008. Acta Paediatr 2013;102:47-52. 6. Warner AM, Björksten B, Munir AK, Möller C, Schou C, Kjellman NI. Childhood asthma and exposure to indoor allergens: low mite levels are associated with sensitivity. Pediatr Allergy Immunol 1996;7:61-67. 7. Åberg N, Sundell J, Eriksson B, Hesselmar B, Åberg B. Prevalence of allergic diseases in schoolchildren in relation to family history, upper respiratory infections, and residential characteristics. Allergy 1996;51:232-237. 8. Ito H, Baba S, Mitani K. Connection between NO(x) and SO(x) collected from the Japanese cedar tree and Pollinosis. Acta Otolaryngol Suppl 1996;525:79-84. 9. Hesselmar B, Åberg N, Åberg B, Eriksson B, Björksten B. Does early exposure to cat or dog protect against later allergy development? Clin Exp Allergy 1999;29:611-617. 10. Hesselmar B, Åberg B, Eriksson B, Björksten B, Åberg N. High-dose exposure to cat is associated with clinical tolerance – a modified Th2 immune response? Clin Exp Allergy 2003;33:1681-1685. 11. Strachan DP. Hay fever, hygiene, and household size. BMJ 1989;299:1259-1260. 12. Wold AE. The hygiene hypothesis revised: is the rising frequency of allergy due to changes in the intestinal flora? Allergy 1998;53(46 Suppl):20-25. 13. Hicke-Roberts A, Åberg N, Wennergren G, Hesselmar B. Allergic rhinoconjunctivitis continued to increase in Swedish children up to 2007, but asthma and eczema levelled off from 1991. Acta Paediatr 2017;106(1):75-80.