Hög aerob uthållighet förenat med låg risk för hjärt–kärlsjukdom hos svenska unga vuxna

Hög aerob uthållighet förenat med låg risk för hjärt–kärlsjukdom hos svenska unga vuxna

Maria Fernström | Sept 2018 | Diabetes / Hjärtkärlsjukdomar | Primärvård |

Maria Fernström
lektor i idrottsvetenskap,
inriktning tillämpad fysiologi,
Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH),
Stockholm

I LBA-studien (livsstil, biomarkörer och ateroskleros) har vi undersökt 834 unga friska vuxnas livsstil för att identifiera tidiga riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom. Hjärt–kärlsjukdom är en av våra vanligaste och allvarligaste sjukdomar1 som leder till ökad risk för både hjärtinfarkt och stroke. Sjukdomen utvecklas under lång tid, och det är därför viktigt att grundlägga goda vanor redan i unga år. 

Det finns ett flertal tidiga tecken och välkända riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom, men i takt med den snabba utvecklingen i samhället har kost- och träningsvanor ändrats.2 Det innebär att det saknas kunskap om unga vuxnas livsstilsval och konsekvenser för hälsan på lång sikt.

Metod
Deltagarna i LBA-studien var 18–25 år och fick fylla i en validerad enkät om sin fysiska och psykiska hälsa. De fick också fylla i Livsmedelsverkets test Matvanekollen.3 Resultatet blev poäng mellan 1–12, där 1–4 poäng betraktas som ohälsosamma matvanor, 5–8 poäng som normala matvanor och 9–12 poäng som bra matvanor. 

Efter det mättes deltagarnas blodtryck och kroppskomposition. Vi mätte också carotis intima media-tjocklek (cIMT) med hjälp av ultraljud. cIMT är en vedertagen metod för att bedöma subklinisk ateroskleros hos unga vuxna. Blodprov togs för analys av glukos, insulin, HDL-kolesterol (high-density lipoprotein cholesterol, HDL-C), LDL-kolesterol (low-density lipoprotein cholesterol, LDL-C), kolesterol, triglycerider och högkänsligt C-reaktivt protein (hs-CRP). Med hjälp av insulin- och glukosvärdena beräknades HOMA-IR (homeostasis model assessment of insulin resistance) för bedömning av insulinresistens.4 

För att bedöma deltagarnas aeroba uthållighet utfördes ett cykeltest. Deltagarna fick cykla på individuellt anpassad och ökande belastning tills ”steady-state” uppnåtts på två belastningar, en med puls över 130 slag/minut och en med puls över 150 slag/minut. 

Syreupptagningsförmågan (VO2), vilken motsvarar den aeroba uthålligheten, beräknades med hjälp av syrekonsumtionen vid de två belastningarna. Deltagarna delades in efter referensvärden5  med låg, normal eller hög aerob uthållighet. Muskelstyrka mättes i handen med dynamometer, och även här delades deltagarna in i tre grupper med låg, normal eller hög muskelstyrka.

För att bedöma risken för framtida hjärt–kärlsjukdom användes en definition som innebär att personer med två eller fler av följande sex riskfaktorer bedömdes ha en metabolt ogynnsam profil med ökad risk:6 

blodtryck: ≥130/85 mmHg

triglycerider: ≥1,0 mmol/L 

HDL-C: kvinnor <1,30 mmol/L, män <1,40 mmol/L 

glukos: ≥5,6 mmol/L 

insulinresistens: HOMA-IR >2,52 

inflammation: hs-CRP >5,07 mg/L. 

Resultat
De 834 unga friska deltagarna fördelade sig uppdelat på kön enligt följande: 577 kvinnor och 257 män. Det visade sig att 12 procent av dem hade minst två av riskfaktorerna ovan och alltså bedömdes ha en metabolt ogynnsam profil med ökad risk för framtida hjärt–kärlsjukdom, och av dessa var 68 kvinnor och 30 män. När det gäller muskelstyrka hade 3,6 procent av deltagarna låg, 54,6 procent normal och resterande 41,8 procent hög muskelstyrka.

Den aeroba uthålligheten var låg för 26 procent, normal för 40 procent och hög för 34 procent av deltagarna. Resultat från blodprovsmätningen visade att 15 procent av deltagarna var insulinresistenta och 25 procent hade lägre HDL-C-värden än rekommenderat. cIMT var 0,50 ± 0,06 mm för kvinnor och 0,49 ± 0,06 mm för män. cIMT var inte korrelerat med VO2 för vare sig kvinnor eller män. Däremot var cIMT korrelerat med matvanor för kvinnor. 

Medelblodtryck för kvinnor mättes till 110/65 mmHg och för män till 125/67 mmHg. Av deltagarna hade 5,7 procent ett BMI motsvarande undervikt, 74,7 procent var normalviktiga och 19,6 procent hade ett BMI motsvarande övervikt. Matvanekollen visade att 24 procent av deltagarna hade ohälsosamma matvanor, 67 procent hade normala matvanor och 9,1 procent hade bra matvanor.

Diskussion
Studien visar att unga vuxna med hög aerob uthållighet har låg risk för framtida hjärt–kärlsjukdom. Skillnaden var signifikant för både kvinnor och män. Studien visar även att 12 procent av deltagarna bedömdes ha en ogynnsam riskprofil med ökad risk för framtida hjärt–kärlsjukdom. 

Av deltagare med ökad risk hade 47 procent låg aerob uthållighet, jämfört med 23 procent bland deltagare med låg risk. Den främsta orsaken till ökad risk var att många av de unga vuxna deltagarna hade låga HDL-C-värden. Det var även många deltagare med insulinresistens, vilket innebär ökad risk för både hjärt–kärlsjukdom och typ 2-diabetes.

Att aerob uthållighet minskar risken för hjärt–kärlsjukdom är väl känt, och att det även gäller för unga vuxna har tidigare visats i en stor studie från GIH. I studien undersöktes svenskar i åldrarna 20–65 år.7 När det gäller handgreppsstyrka, som här representerar muskelstyrka, visade det sig att de flesta deltagarna hade normal eller hög muskelstyrka. 

Det var ett förväntat resultat eftersom enkäten visade att styrketräning var populärt i åldersgruppen. Skillnaden i muskelstyrka när det gäller risk för framtida hjärt–kärlsjukdom var inte lika tydlig som för aerob uthållighet. Skillnaden blev signifikant bara för de kvinnliga deltagarna. En svaghet i studien är att vi hade lättare att rekrytera kvinnliga deltagare. 

Det var också så att vi förmodligen rekryterade personer med ett intresse för hälsa. Många av deltagarna studerade vid Örebro universitet, de tränade mycket och var väl medvetna om kostens betydelse för hälsan. Vi blev därför förvånade över att så pass många av studiedeltagarna redan före 26 års ålder hade två eller flera riskfaktorer, men tror att resultat från studien speglar verkligheten.

Studier på universitetsstudenter i andra länder visar att det är vanligt att unga vuxna har ökad risk för hjärt–kärlsjukdom till följd av en inaktiv livsstil och ohälsosamma matvanor.8–9 I motsats till vad vi hade förväntat oss visade studien att matvanorna inte påverkade risken för hjärt–kärlsjukdom. När det gäller matvanor blev skillnaden mellan personer med ökad risk och personer med låg risk inte signifikant. Bland deltagare med ökad risk hade 34 procent ohälsosamma matvanor som behövde förbättras, jämfört med 22 procent i guppen med låg risk. 

En förklaring till resultatet kan vara att Matvanekollen med 1–12 poäng ger en något förenklad bild och att deltagarnas matvanor behöver studeras mer i detalj. Det visade sig däremot att cIMT var korrelerat med matvanor för de kvinnliga deltagarna (p <0,5). cIMT var inte korrelerat med aerob uthållighet för vare sig kvinnor eller män. Ytterligare en faktor som kan påverka risken för hjärt–kärlsjukdom är BMI; 19,6 procent av deltagarna i studien var överviktiga. 

Att BMI inte finns med i tabellen beror på att aerob uthållighet presenteras som VO2 (ml/min/kg) och alltså indirekt tar hänsyn till kroppsvikten. En reflektion från studien är att det kan finnas behov av evidensbaserad rådgivning till unga vuxna gällande livsstilsfrågor då det är viktigt att grundlägga långsiktigt hälsosamma vanor redan i unga år. 

Slutsats

Resultatet visar att många av de unga vuxna som deltog i LBA-studien har ogynnsamma HDL-kolesterolvärden och även ogynnsamma insulinresistensvärden. Det är oroande med tanke på framtida risk för hjärt–kärlsjukdom. Studien visar också att hög aerob uthållighet är förenat med låg risk för hjärt–kärlsjukdom hos svenska unga vuxna.

Intressekonflikter: Inga.

Referens till artikeln Fernstrom M, Fernberg U, Eliason G, Hurtig-Wennlof A. Aerobic fitness is associated with low cardiovascular disease risk: the impact of lifestyle on early risk factors for atherosclerosis in young healthy Swedish individuals – the Lifestyle, Biomarker, and Atherosclerosis study. Vascular health and risk management 2017;13:91-9.

Referenser

1. Naghavi M, Wang H, Lozano R. 2015. Global, regional, and national age-sex specific all-cause and cause-specific mortality for 240 causes of death, 1990-2013: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study. Lancet 2013;385:117-171.  2. Juonala M, Viikari JSA, Kahonen M, Taittonen L, Laitinen T, et al. Life-time risk factors and progression of carotid atherosclerosis in young adults: the Cardiovascular Risk in Young Finns study. Eur Heart J 2010;31:1745-1751. 3. Livsmedelsverket (National food administration). Matvanekollen https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor/matvanekollen. 4. Matthews DR, Hosker JP, Rudenski AS, Naylor BA, Treacher DF, Turner RC. Homeostasis model assessment: insulin resistance and beta-cell function from fasting plasma glucose and insulin concentrations in man. Diabetologia 1985;28:412-419.  5. Oja P, Tuxworth B. Eurofit for Adults: Assessment of Healt-related Fitness. Council of Europe. Committee for the Develepment of Sports 1995.  6. Wildman RP, Muntner P, Reynolds K, McGinn AP, Rajpathak S, et al. The obese without cardiometabolic risk factor clustering and the normal weight with cardiometabolic risk factor clustering – Prevalence and correlates of 2 phenotypes among the US population (NHANES 1999-2004). Arch Intern Med  2008;168:1617-1624. 7. Ekblom-Bak E, Hellenius ML, Ekblom O, Engstrom LM, Ekblom B. Fitness and abdominal obesity are independently associated with cardiovascular risk. J Intern Med 2009;266:547-557.  8. Dalleck LC, Kjelland EM. The prevalence of metabolic syndrome and metabolic .syndrome risk factors in college-aged students. American journal of health promotion AJHP 2012; 27:37-42. 9. Barbosa JB, dos Santos AM, Barbosa MM, Barbosa MM, de Carvalho CA, et al. Metabolic syndrome, insulin resistance and other cardiovascular risk factors in university students. Ciencia & Saude Coletiva 2016;21:1123-1136.