Lungfunktion vid sex års ålder hos barn födda extremprematurt

Ellen Tufvesson, | Sept 2018 | Lungmedicin | Primärvård |

Ellen Tufvesson,
docent,
Lungmedicin och allergologi,
Lunds universitet, Lund

I dag överlever allt fler extremprematurfödda barn samtidigt som den neonatala morbiditeten minskar. Bronkopulmonell dysplasi (BPD) är dock en vanlig komplikation efter extremprematur födsel och associerad med morbiditet i både ett kortare och ett längre perspektiv.1–3 BPD karakteriseras av avstannad alveolär och vaskulär utveckling i den omogna lungan. Vissa studier tyder på att den avstannande alveoleriseringen i prematura lungor har förmågan att växa ifatt under hela barndomen, men många barn och ungdomar lever ändå med inte fullt utvecklade lungor. Målet med vår studie4 var att undersöka lungfunktionen, före och efter bronkdilatation, hos 6 ½-åriga barn födda extremt prematurt, och att jämföra med kontroller samt relatera till kliniska nyföddhetsdata. 

Studiekohort
Barnen som undersöktes tillhör den svenska nationella studiekohorten EXPRESS (Extremely Preterm Infant Study in Sweden),5 som inkluderade alla spädbarn födda i Sverige före graviditetsvecka 27 under en 3-årsperiod, från 2004 till 2007. Av 638 födda spädbarn dog 141. BPD kategoriseras som antingen måttlig (andades 21–30 procent syrgas) eller svår (andades >30 procent syrgas eller hade positiv tryckventilation) vid 36 veckor postmenstruell ålder. Bland de 497 överlevande spädbarnen utvecklade 90 procent BPD under neonatalperioden, och 25 procent utvecklade en allvarlig BPD.5 Alla EXPRESS-barn i regionerna runt Lund, Stockholm och Umeå (n = 250) tillfrågades om en uppföljningsstudie av lungfunktion vid 6 ½ års ålder, och 178 barn födda extremt prematurt deltog i studien.4 För varje prematurfött barn undersöktes ett matchat kontrollbarn fött i gestationsvecka 37–41. (Se tabell 1 för kliniska data.)

Metoder
Lungfunktionstester bestod av dynamisk spirometri och impulsoscillometri (IOS). IOS-systemet genererar små tryckoscillationer till luftvägar och mäter luftvägarnas impedans, som inkluderar resistans (R) och reaktans (X). Lungfunktion mättes före och efter bronkdilation med inhalerad dos av 200 mg salbutamol.

Lungfunktionsundersökningar
Av barnen gjorde 54 procent en korrekt spirometri och 87 procent en korrekt IOS (ingen skillnad mellan extremprematurfödda barn och kontroller). Totalt gjorde 89 procent av barnen någon korrekt lungfunktionsundersökning.

Lungfunktion hos barn födda extremt prematurt
FVC var 9 procent lägre och FEV1 var 13 procent lägre hos barn födda extremt prematurt än hos kontrollbarn (tabell 2). IOS-mätningar visade betydligt mer perifer luftvägsresistans (R5 och R5-20) och högre reaktansarea (AX) hos barn födda extremt prematurt jämfört med kontroller. Inget kontrollbarn hade FVC eller FEV1 z-score under den nedre gränsen för normal (5:e percentilen). Motsvarande andel för barn födda extremt prematurt var för FVC 14 procent och för FEV1 23 procent.

Gestationsålderns inverkan
Det visade sig också att de tidigast födda barnen hade sämre lungfunktion, då barn födda i vecka 22–24 hade 10 procent lägre FVC och 15 procent lägre FEV1 än barn födda i vecka 25–26. Andelen barn födda vecka 22–24 med lungfunktion under den nedre gränsen för normal (5:e percentilen) var 24 procent för FVC och 44 procent för FEV1. Detta innebär 5–10 gånger högre risk för en lungfunktion under det normala jämfört med kontrollbarn. Motsvarande proportioner för barn födda i vecka 25–26 var 11 procent respektive 15 procent. 

Betydelsen av BPD-svårighetsgrad
Bland barnen födda extremt prematurt diagnostiserades 76 procent med måttlig och 14 procent med svår BPD under neonatalperioden. En skillnad i lungfunktion i förhållande till svårighetsgraden av BPD sågs endast för FEV1/FVC-kvoten, vilken var lägre hos barn med svår jämfört med måttlig BPD och påvisar luftvägsobstruktion.

Astmasymtom och reversibilitet
Astmaliknande sjukdom (definierades som någon episod av väsande andning [wheeze] eller  användning av astmamedicin det senaste året) rapporterades nästan tre gånger mer bland barn födda extremt prematurt än bland kontrollbarn. I tillägg fanns en signifikant reversibilitet (= ökning av FEV1 >12 procent) mot beta 2-agonist hos 28 procent av barnen som föddes extremt prematurt och hos 10 procent av kontrollerna. Postbronkodilator-FEV1 var fortfarande betydligt lägre (1,0 z-score) hos barn födda extremt prematurt än hos kontrollerna, vilket indikerar endast delvis reversibla luftvägar. Detta tyder på att icke-reversibel luftvägsobstruktion är ett signifikant problem efter extremt prematur födsel.

Fortsatta studier
De blygsamma skillnaderna i lungfunktion som relaterar till graden av BPD indikerar att andningsdysfunktion i barndomen, mätt som FEV1 med dynamisk spirometri, i huvudsak är relaterad till graviditetsålder snarare än till BPD-klassificering. Det återstår dock att undersöka totala lungvolymer och diffusionskapacitet för att utreda lungutvecklingen vidare. I Lund håller vi för tillfället på att undersöka EXPRESS-kohorten vid 12 års ålder, och barnen gör även kroppspletysmografi och diffusionskapacitetsmätning. Detta ger oss ytterligare redskap för att förstå lungornas funktion och utmognad. I tillägg har vi möjligheten att longitudinellt undersöka utmognaden av lungan från 6 till 12 års ålder, och undersöka om och i så fall vilka barn som kommer ifatt när det gäller lungans funktion.

Slutsats

En stor andel av barn födda extremprematurt har kliniskt relevant nedsatt lungfunktion och hög förekomst av rapporterade astmaliknande symtom och delvis reversibel bronkial obstruktion. Detta visar att dessa barn bör följas upp med avseende på lungfunktionen och att inhalationsmedicinering under barndomen i utvalda fall kan vara fördelaktig. Rådgivning till föräldrar och överväganden om långsiktig lungfunktionsuppföljning bör implementeras i klinikerna.

Intressekonflikter: Inga.

Referenser

1. Anand D, Stevenson C J, West CR, Pharoah PO. Lung function and respiratory health in adolescents of very low birth weight. Archives of Disease in Childhood 2003;88:135-138. 2. Fawke J, Lum S, Kirkby J, Hennessy E, Marlow N, Rowell V, Thomas S, Stocks J. Lung function and respiratory symptoms at 11 years in children born extremely preterm: the EPICure study. American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine 2010;182:237-245. 3. O’Reilly M, Sozo F, Harding R. Impact of preterm birth and bronchopulmonary dysplasia on the developing lung: long-term consequences for respiratory health. Clinical and Experimental Pharmacology & Physiology 2013;40:765-773. 4. Thunqvist P, Tufvesson E, Bjermer L, Winberg A, Fellman V, Domellof M, Melen E, Norman M, Hallberg J. Lung function after extremely preterm birth-A population-based cohort study (EXPRESS). Pediatric Pulmonology 2018;53:64-72. 5. Austeng D, et al. Incidence of and risk factors for neonatal morbidity after active perinatal care: extremely preterm infants study in Sweden (EXPRESS). Acta Paediatr 2010;99:978-992