eHälsa för att öka fysisk aktivitet och fitness hos personer med fysisk funktionsnedsättning

Daniel Berglind | Okt 2018 | Psykiatri / Neurologi |

Daniel Berglind
med.dr,
Institutionen för Folkhälsovetenskap,
Karolinska Institutet; Centrum för epidemiologi
och samhällsmedicin (CES),
Enheten för hälsofrämjande levnadsvanor,
Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO)

Personer med fysisk funktionsnedsättning upplever ofta en bristande social jämlikhet, till exempel begränsad tillgång till sjukvård, sociala samhällsfunktioner, lägre sysselsättningsgrad samt ökad risk för kroniska sjukdomar.1,2

I Sverige har cirka 23 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år någon form av fysisk funktionsnedsättning och cirka 8 procent av populationen har en fysisk funktionsnedsättning som begränsar deras möjlighet att arbeta. Hälsorelaterade kostnader för personer med fysisk funktionsnedsättning är en av de snabbast växande utgifterna för samhället och står för cirka 1,6 procent av Sveriges bruttonationalprodukt.3

Ett stort folkhälsoproblem är den tydliga kopplingen mellan fetma och fysisk funktionsnedsättning. Fetma är både en riskfaktor och en konsekvens av fysisk funktionsnedsättning, troligtvis som en följd av både personliga (fysiska begränsningar) och sociala faktorer (till exempel tillgång till fysisk aktivitet).4,5

Personer med fysisk funktionsnedsättning är mindre fysiskt aktiva och har en betydligt större andel kroniska hälsotillstånd relaterade till levnadsvanor jämfört med normalpopulationen.1 Trots att det gjorts många interventionsstudier under de senaste åren för att få individer mer fysiskt aktiva har få studier fokuserat på personer med fysisk funktionsnedsättning. Detta är lite förvånande, eftersom en fysiskt aktiv livsstil troligtvis ger större hälsofördelar hos individer med fysisk funktionsnedsättning jämfört med normalpopulationen.3 Hittills har interventionsstudier, som syftar till att öka fysisk aktivitet hos individer med fysisk funktionsnedsättning, fokuserat på äldre personer.4

Kan en eHälsa-baserad approach öka fysisk aktivitet och fitness hos individer med fysisk funktionsnedsättning?
För att besvara ovanstående frågeställning testar vi nu effekter av en eHälsa-baserad randomiserad interventionsstudie på fysisk aktivitet/fitness, mental hälsa, arbetsförmåga och upplevd smärta. Därutöver studerar vi sociala, kliniska och biologiska förklaringar till dessa effekter samt hälsoekonomiska aspekter av interventionen.

Detta är en 12-veckorsstudie med 1-årsuppföljning där deltagarna randomiseras till två interventionsarmar: (i) eHälsa där deltagarna tränar med och får stöd via mobiltelefonbaserade applikationer med inbyggda beteendeförändringstekniker och (ii) ”standardbehandling” där deltagarna tränar med personliga tränare och får stöd av hälsocoacher. Deltagande individer är 18–45 år gamla och har en självupplevd fysisk funktionsnedsättning som påverkar förmågan att utföra vardagsaktiviteter som att klä på sig, springa till bussen med mera.

Följande aspekter mäts vid baslinjen, vecka 6 och 12 samt vid 1-årsuppföljning:
Fysisk aktivitet via accelerometri (en veckas mätning per tillfälle)
Fitness (VO2max)
Mental hälsa
Livskvalitet
Stress
Arbetsförmåga
Smärta
Träningsmotivation
Biologiska markörer för långvarig inflammation med mera (venösa blodprover)

En mer detaljerad beskrivning av studiens design, utfall och genomförande finns i en nyligen publicerad protokollartikel i den vetenskapliga tidskriften TRIALS.6 Studien, som är finansierad av FORTE, drivs av Daniel Berglind, fil.dr och Yvonne Forsell, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet.

Preliminära resultat
Rekryteringen av försökspersoner påbörjades i början av 2018. I dagsläget har 108 individer inkluderats och randomiserats inom studien. Alla deltagare förväntas ha genomgått 12 veckorsinterventionen i mitten av december 2018 och studien avslutas med 1-årsuppföljning ett år senare.  Vid baslinjen var deltagarna 34,2 år gamla (standardavvikelse, SA, 6,2), medel-BMI (kroppsmasseindex) 27,6 (SA 6,3), och strax över 60 procent klassades som överviktiga eller feta mätt via bioelektrisk impedans.

VO2max uppmättes till 36,9 ml/kg/min (SA 9,55), vilket liknar värden som uppmätts hos fysiskt inaktiva populationer i liknande åldersgrupper.7 Generell hälsa skattades som “hygglig” för 53,2 procent, “god” för 30,6 procent, “väldigt god” för 1,6 procent, ”dålig” för 12,9 procent och ”mycket dålig” för 1,6 procent. Fyrtioåtta procent av deltagarna hade en universitetsutbildning (minst 3 år) och 88,7 procent av deltagarna rapporterade minst ett kroniskt hälsotillstånd. Sex procent av deltagarna var långtidssjukskrivna och 12 procent var arbetslösa vid baslinjemätningarna.

Samhällsnytta
Svensk policy för individer med fysisk funktionsnedsättning syftar till att utjämna sociala klyftor mellan personer med och utan fysisk funktionsnedsättning. Trots flertalet insatser upplever individer med fysisk funktionsnedsättning en bristande social jämlikhet, vilket till stor del kan förklaras av begränsad tillgång till hälsoresurser.

Användandet av eHälsa-baserade lösningar är en lovande metod för att nå individer med fysisk funktionsnedsättning och bidra till att utjämna sociala ojämlikheter. Om en eHälsa-baserad lågkostnadsapproach kan öka nivåerna av fysisk aktivitet och fitness, både kort- och långsiktigt hos individer med fysisk funktionsnedsättning, kan implementering inom både primärvård och företagshälsovård bli verklighet inom en snar framtid.

Slutsats

Personer med fysisk funktionsnedsättning upplever ofta en bristande social jämlikhet, har låga nivåer av fysisk aktivitet/fitness, lägre sysselsättningsgrad samt ökad risk för kroniska sjukdomar, vilket leder till stora hälsorelaterade kostnader. Hittills saknas det evidens från randomiserade interventionsstudier om hur man ökar fysisk aktivitet/fitness och välmående hos unga vuxna individer med fysisk funktionsnedsättning.

Denna pågående randomiserade interventionsstudie testar effekter av eHälsa på fysisk aktivitet/fitness och välmående. Resultaten från studien förväntas ge vägledning för framtida kostnadseffektiva metoder att öka fysisk aktivitet/fitness och välmående, både kort- och långsiktigt, hos individer med fysisk funktionsnedsättning.

Intressekonflikter: Författaren har inga intressekonflikter att deklarera.

Referenser

1. World Health Organization TWB. World report on disability: Geneva, Switzerland : World Health Organization 2011. 2. Ciol MA, Rasch EK, Hoffman JM, Huynh M, Chan L. Transitions in mobility, ADLs, and IADLs among working-age Medicare beneficiaries. Disabil Health J 2014;7(2):206-215. 3. Socialstyrelsen. Swedish disability policy-service and care for people with functional impairments. Stockholm: Socialstyrelsen; 2009. Contract No.: 2009-126-188. 4. de Munter JS, Tynelius P, Ahlstrom G, Rasmussen F. The bidirectional association between body weight and mobility disability: A population-based cohort. Disabil Health J 2016;9(4):632-637. 5. Holmgren M, Lindgren A, de Munter J, Rasmussen F, Ahlstrom G. Impacts of mobility disability and high and increasing body mass index on health-related quality of life and participation in society: a population-based cohort study from Sweden. BMC Public Health 2014;14:381. 6. Berglind D, Nyberg G, Willmer M, Persson M, Wells M, Forsell Y. An eHealth program versus a standard care supervised health program and associated health outcomes in individuals with mobility disability: study protocol for a randomized controlled trial. Trials 2018;19(1):258. 7. Ekblom-Bak E, Bjorkman F, Hellenius ML, Ekblom B. A new submaximal cycle ergometer test for prediction of VO2max. Scand J Med Sci Sports 2014;24(2):319-326.