TTQ bedömningsformulär som stöd för identifiering av patienter med KOL som har svårt att sluta röka

Lena Lundh | Nov 2018 | |

Lena Lundh
distriktssköterska, med.dr,
Akademiskt primärvårdscentrum,
Stockholm

Det är i dag välkänt att kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i västvärlden framför allt orsakas av cigarrettrökning. En viktig del i behandlingen är att patienten slutar röka. 

De flesta rökavvänjningsprogram som vänder sig till patienter med KOL skiljer sig inte från rökavvänjningsprogram för andra rökare. Studier har dock visat att mer omfattande och intensiva program, som i Lung Health Study,1 kan leda till att fler lyckas sluta röka. Troligen behövs därför mer individanpassad rådgivning för att motivera och stödja patienter med KOL till att lyckas sluta röka. Studier visar också att ju fler rökstoppsförsök, desto större sannolikhet för att lyckas. 

Bedömningsinstrumentet TTQ
Trying to quit smoking questionnaire (TTQ) utvecklades för att identifiera rökare med KOL som har svårt att sluta röka och för att undersöka vilka faktorer som dessa bedömer försvårar rökstoppet. TTQ beskriver tankar som rökare med KOL kan ha om sin rökning och varför de inte lyckas sluta röka. Formuläret togs fram genom intervjuer med rökande patienter med diagnosen KOL.2 

I denna kvalitativa studie fann vi att patienter med KOL som är i processen att försöka sluta röka kan utveckla pressliknande tillstånd i varierande grad. Orsaken till detta kan vara att de inte fortsätter från ett planerande stadium till ett mer aktivt, att de fastnar i processen och inte kommer vidare eller att de känner sig kritiserade av familj, vänner och vårdpersonal samt kritiserar sig själva. För att lösa pressen kan de använda sig av konstruktiva alternativt destruktiva strategier. 

De konstruktiva strategierna kännetecknas av att patienterna förflyttar sig från ett planerande stadium till ett mer aktivt, att de söker efter nya metoder och därmed fortsätter att försöka. De destruktiva strategierna innebär att patienterna undviker skrämmande information (till exempel lungfunktionsvärden), smyger med rökningen för att undvika kritik från omgivningen, skyller på andra för att de inte lyckas (som att maken/makan fortfarande röker) och att det kan kännas meningslöst att fortsätta försöka (att det räcker att minska antalet cigaretter). Destruktiva strategier kan leda till att patienterna ger upp försöken att sluta röka. 

Det första formuläret bestod av 19 påståenden som besvarades på en femgradig likertskala från ”instämmer inte alls” till ”instämmer helt”. I nästa steg gjordes psykometriska analyser och formuläret kortades ned till 14 påståenden (bilaga 1). 

Metod
För att undersöka om det finns ett samband mellan känsla av press, destruktiva strategier och ambivalenta tankar rekryterades 109 rökande patienter med KOL från primärvården via astma-/KOL-sjuksköterska. I studien deltog 34 sjuksköterskor som rekryterade mellan 1 och 5 patienter var. 

Resultat
De flesta patienter (86 procent) hade fått sin KOL-dia-
gnos under de senaste tre åren, Nästan hälften (45 procent) hade endast grundskoleutbildning, 70 procent var kvinnor och de var också något äldre än männen (66 år jämfört med 62 år). Enligt klassifikation av svårighetsgrad hade 10 procent stadium I, 64 procent stadium II, 20 procent stadium III och 6 procent stadium IV. I genomsnitt hade deltagarna varit rökare i 45 år. De flesta deltagare angav att de var i processen av att sluta röka. Det var 38 procent som sa att de inte tänkte sluta röka inom en nära framtid. 

Det fanns en signifikant association mellan dem som var beredda att sluta röka, upplevelsen av press och färre rökstoppsförsök. Att inte vara redo att sluta röka och att uppleva press var associerat med en minskning av antalet cigaretter. 

Det stöd som patienterna erhöll vid rökavvänjning var framför allt enkla råd (38 procent) och rådgivande samtal (38 procent), medan 18 procent hänvisades till Sluta-röka-linjen (18 procent) och 4 procent fick kvalificerat rådgivande samtal.

Slutsats

Slutsatsen är att TTQ kan användas för att identifiera processer som är förenade med svårigheter att lyckas sluta röka hos patienter med KOL som röker. TTQ kan därför användas i samtalet med personer som har extra svårt att sluta röka. Trots att kvalificerat rådgivande samtal rekommenderas enligt Socialstyrelsens riktlinjer3 till denna grupp patienter var det i denna studie endast 4 procent som fick det, vilket innebär att det finns stora förbättringsmöjligheter.

Intressekonflikt: Författaren har inga intressekonflikter. Medel till studien har delvis erhållits via folkhälsoanslag från Stockholms läns landsting.

Referenser

1. Anthonisen NR, Skeans MA, Wise RA, Manfreda J, Kanner RE, Connett JE. The effects of a smoking cessation intervention on 14.5-year mortality: a randomized clinical trial. Ann Intern Med 2005;15:233-239. 2. Lundh L, Hylander I, Tornkvist L. The process of trying to quit smoking from the perspective of patients with chronic obstructive pulmonary disease. Scand J Caring Sci 2012;26:485-493. 3. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 2011. Stockholm.