Effekter av NSAID på träningsresultat

Tommy Lundberg | Nov 2018 | |

Tommy Lundberg
fil.dr,
Institutionen för laboratoriemedicin,
Avdelningen för klinisk fysiologi,
Karolinska institutet

Smärta och stelhet vid reumatiska sjukdomar behandlas ofta med icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID). Nedsatt rörlighet och försämrad muskelfunktion ger dessutom indikation för fysisk aktivitet och träning för dessa patienter. Ny forskning visar dock att regelbundet intag av NSAID kan försämra den långsiktiga träningseffekten.

NSAID-läkemedlens funktion
NSAID-gruppen omfattar ett flertal läkemedel med olika verksamma substanser som alla har det gemensamt att de hämmar enzymet cyklooxygenas (COX) olika isoformer, oftast icke-selektivt. COX katalyserar bildandet av prostaglandiner från fettsyran arakidonsyra. Prostaglandinerna ökar vid smärta och inflammation, och den verksamma effekten från NSAID uppstår alltså när prostaglandinbildningen hämmas på COX-nivå.1 Många kända biverkningar av NSAID, till exempel dyspepsi, magsår och ökad blödningsbenägenhet, är även de relaterade till den hämmade prostglandinbildningen. Intressant nog kan prosta-glandinerna även delta i regleringen av muskelns proteinomsättning i samband med fysisk träning.2

NSAID och träningsprestation
Trots ett flertal studier finns det sparsamt med stöd för att NSAID påverkar prestation eller återhämtning eller minskar träningsvärk i samband med fysisk träning hos friska individer.3 Det har dock rapporterats att 50–70-åriga patienter med knäartros som intog NSAID i samband med 12 veckors styrketräning förbättrade styrkan bättre än de i placebogruppen.4 Ökningen av muskelmassan var dock likartad i grupperna och författarna själva anser att styrkeförbättringen kunde förklaras med att patienterna kunde träna med mindre smärta än normalt. Även studier där uthållighetsprestation studerats stödjer att intag av smärtstillande läkemedel möjligen kan förbättra prestationsförmågan i viss mån, sannolikt genom ökad smärttålighet.5

NSAID och långsiktiga träningseffekter
Det har tidigare påvisats att intag av NSAID-läkemedel i samband med styrketräning kan hämma muskelns proteinsyntes och satellitcellsaktivering efter ett enskilt styrketräningspass.6,7 Det finns därmed skäl att tro att NSAID skulle kunna hämma muskeltillväxt och styrkeutveckling på längre sikt, men få studier har undersökt detta. Mot denna bakgrund studerade vi 31 unga (18–35-åriga män och kvinnor), friska individers utveckling av styrka, muskelvolym och träningsprestation samt protein- och genuttryck efter åtta veckors styrketräning med NSAID-intag.8 I muskelbiopsier tagna före och efter träningsperio-den utfördes även molekylära analyser där diverse gen- och proteinuttryck involverade i reglering av muskelmassa och inflammation studerades.

De viktigaste fynden var att dagligt intag av den maximala receptfria dosen ibuprofen (1 200 mg) hade negativ effekt på muskelhypertrofin i samband med styrketräning. 

Båda experiment- och kontrollgruppen ökade i muskelmassa och styrka under träningsperioden. Muskelvolymen ökade dock markant mer i kontrollgruppen (7,5 procent) jämfört med gruppen som fick en hög dos ibuprofen (3,7 procent). Skillnader i styrkeutveckling mellan grupperna var inte lika tydliga, men den var sammantaget ändå sämre i gruppen som intog ibuprofen. NSAID hade dock ingen effekt på mitokondriefunktionen efter träning.9 

Av de molekylära analyserna som utfördes kunde vi konstatera att inflammationsmarkören interleukin-6 var tydligt dämpad på mRNA-nivå i ibuprofengruppen. Detta indikerar att den akuta remodelleringsprocess som startar i muskeln efter ett träningspass, och som omfattar signalering som påminner om inflammation, sannolikt är nödvändig för att muskeln ska anpassa sig optimalt till träningen. Sammantaget visar resultaten att regelbundet intag av receptfria doser NSAID kan leda till försämrad träningseffekt.

Intressant nog skiljer sig dessa resultat mot de fynd som gjorts på äldre populationer (+ 60 år). I en 12-veckors träningsstudie visades nämligen att träningsgrupper som intog ibuprofen eller paracetamol uppnådde bättre resultat med avseende på utveckling av muskelmassa och styrka jämfört med placebo.10 Dessa resultat stämmer överens med tvärsnittsdata som indikerar att ett högre intag av NSAID-läkemedel är förenat med bättre bibehållen muskelmassa.11 

Orsakerna till detta är inte klarlagda, men ledtrådar kan möjligen fås från musstudier där man noterat att äldre möss med låggradig kronisk inflammation svarar bättre på styrketräning och underhåller muskelmassan bättre vid intag av NSAID.12 Kanske kan NSAID även hämma den negativa inverkan av inflammationsrelaterade processer på den kontraktila funktionen. Sammanfattningsvis kan det alltså vara så att NSAID-läkemedlens effekter på träningsresultat skiljer sig åt mellan yngre och äldre populationer, och således också mellan friska indvider jämfört med patienter som bär på systemiska inflammationer.

Slutsats

Våra resultat har visat att intag av NSAID kan försämra muskelns anpassning till styrketräning hos yngre invdivider. För patienter med smärta och inflammation kan dessa läkemedel fungera som ett tveeggat svärd, eftersom de kan reducera den muskeluppbyggande effekten samtidigt som de kanske möjliggör effektivare träning som i sin tur är positiv för utvecklingen av styrka och muskelfunktion. Det behövs helt klart fler studier för att kartlägga effekterna av NSAID på specifika patientkohorter. Än så länge är min bedömning att de potentiella negativa effekterna av NSAID på träningsresultat inte är skäl nog för att omvärdera läkemedlens användning för patienter med reumatiska sjukdomar.

Intressekonflikter: Inga

Referenser

1. Vane JR, Botting RM. Anti-inflammatory drugs and their mechanism of action. Inflamm Res 1998;47(Suppl 2):78-87. 2. Trappe TA, Liu SZ. Effects of prostaglandins and COX-inhibiting drugs on skeletal muscle adaptations to exercise. J Appl Physiol 2013;115(6):909-919. 3. Schoenfeld BJ. The use of nonsteroidal anti-inflammatory drugs for exercise-induced muscle damage: implications for skeletal muscle development. Sports Med 2012;42(12):1017-1028. 4. Petersen SG, Beyer N, Hansen M, Holm L, Aagaard P, Mackey AL, et al. Nonsteroidal anti-inflammatory drug or glucosamine reduced pain and improved muscle strength with resistance training in a randomized controlled trial of knee osteoarthritis patients. Arch Phys Med Rehabil 2011;92(8):1185-1193. 5. Lundberg TR, Howatson G. Analgesic and anti-inflammatory drugs in sports: Implications for exercise performance and training adaptations. Scand J Med Sci Sports 2018;28(11):2252-2262. 6. Trappe TA, White F, Lambert CP, Cesar D, Hellerstein M, Evans WJ. Effect of ibuprofen and acetaminophen on postexercise muscle protein synthesis. Am J Physiol Endocrinol Metab 2002;282(3):551-556. 7. Mikkelsen UR, Langberg H, Helmark IC, Skovgaard D, Andersen LL, Kjaer M, et al. Local NSAID infusion inhibits satellite cell proliferation in human skeletal muscle after eccentric exercise. J Appl Physiol 2009;107(5):1600-1611. 8. Lilja M, Mandic M, Apro W, Melin M, Olsson K, Rosenborg S, et al. High doses of anti-inflammatory drugs compromise muscle strength and hypertrophic adaptations to resistance training in young adults. Acta Physiol (Oxf) 2018;222:2. 9. Cardinale DA, Lilja M, Mandic M, Gustafsson T, Larsen FJ, Lundberg TR. Resistance Training with Co-ingestion of Anti-inflammatory Drugs Attenuates Mitochondrial Function. Front Physiol 2017;8:1074. 10. Trappe TA, Carroll CC, Dickinson JM, LeMoine JK, Haus JM, Sullivan BE, et al. Influence of acetaminophen and ibuprofen on skeletal muscle adaptations to resistance exercise in older adults. Am J Physiol Regul Integr Comp Physiol. 2011;300(3):655-662. 11. Landi F, Marzetti E, Liperoti R, Pahor M, Russo A, Martone AM, et al. Nonsteroidal anti-inflammatory drug (NSAID) use and sarcopenia in older people: results from the ilSIRENTE study. J Am Med Dir Assoc 2013;14(8):626:9-13. 12. Rieu I, Magne H, Savary-Auzeloux I, Averous J, Bos C, Peyron MA, et al. Reduction of low grade inflammation restores blunting of postprandial muscle anabolism and limits sarcopenia in old rats. J Physiol 2009;587(Pt 22):5483-5492.