Bristande jämlikhet i vården av män med prostatacancer

Katarina Tomic | Mar 2019 | |

Katarina Tomic
leg. läkare,
Institutionen för kirurgisk
och perioperativ vetenskap,
Enheten för urologi och andrologi,
Umeå universitet

Män med hög socioekonomisk status (SES) som diagnostiseras med prostatacancer (Pca) får mer aktiv behandling än män med låg SES, och de har dessutom bättre överlevnad. Detta gäller även i Sverige, ett land med skattefinansierad sjukvård med målet att ge jämlik vård till alla medborgare.  Sambandet mellan socioekonomiska faktorer, som inkomst och utbildning, och vårdkvalitet gällande diagnos, behandling och överlevnad i Pca undersöktes i en nyligen genomförd studie1 av forskare vid Umeå universitet, Uppsala universitet och Karolinska institutet.  Studiedesign Studien följde 75 000 män diagnostiserade med Pca mellan åren 2007 och 2014. Dessa män studerades genom att vi länkade Nationella prostatacancerregistret (NPCR)2 med en rad andra sjukvårdsregister och demografiska databaser. Data gällande diagnostik, väntetider, sjukhusvård (operationer), läkemedelsbehandling och dödsorsak jämfördes med uppgifter om männens utbildning och inkomst.  Männen stratifierades i tre grupper efter utbildningsnivå: grundskola, gymnasium eller högskola samt i fyra kvartiler baserat på inkomst. Multivariat logistisk regression användes för att undersöka skillnader mellan grupperna och analyserna kompenserades för störfaktorer som samsjuklighet enligt Charlsons komorbiditetsindex,3 patientålder, riskkategori vid diagnos och opererande sjukhus.  Grupperna av män jämfördes utifrån ett urval av de kvalitetsindikatorer för prostatacancervård som definierats i Sveriges kommuner och landstings standardiserade vårdförlopp,4 vilket är svensk praxis för vård av Pca. Resultat Jämfört med låginkomsttagarna hade männen med högst inkomst större sannolikhet för att få Pca-diagnos efter hälsoundersökning, det vill säga symtomfri diagnos, oddskvot (OR) 1,60 (95 procent konfidensintervall, KI, 1,45–1,77), de hade lägre sannolikhet för att diagnostiseras med avancerad (spridd) Pca, OR 0,57 (0,54–0,60) och lägre sannolikhet att vänta längre än tre månader på prostatektomi, OR 0,77 (0,69–0,86).  Höginkomsttagarna hade även högre sannolikhet för att få botande behandling vid mellan- och högriskcancer, OR 1,77 (1,61–1,95) och bättre operationsresultat i form av lägre risk för positiva marginaler vid prostatektomi, OR 0,80 (0,71–0,90). Motsvarande skillnader, men mindre markanta, fanns mellan hög-...