Bröstrekonstruktion med bukvävnad leder inte till ökad risk för återfall i bröstcancer

Hannah Coudé Adam | Mar 2019 | |

Hannah Coudé Adam
doktorand, AT-läkare,
Institutionen för molekylär
medicin och kirurgi,
Karolinska institutet

Jana de Boniface
docent, överläkare,
Institutionen för molekylär
medicin och kirurgi,
Karolinska institutet

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i västvärlden.1 Hos de flesta patienter som drabbas av sjukdomen kan kombinationen av onkologisk behandling och kirurgi ha kurativ inverkan.  Bröstcancerkirurgi genomförs i dag generellt sett antingen i form av bröstbevarande kirurgi eller konventionell mastektomi, med tillägg av axillkirurgi med olika alternativ. Valet av operationsmetod beror på bland annat tumörens och bröstets storlek och läge.  Patienter som planeras för mastektomi bör informeras om bröstrekonstruktion. Rekonstruktion kan antingen utföras i direkt anslutning till canceroperationen, så kallad primär rekonstruktion, eller vid en sekundär seans, så kallad sekundär rekonstruktion.  Studier har sedan tidigare visat att patienter som genomgår bröstrekonstruktion skattar sin livskvalitet högre än patienter som inte genomgår sådan.2 Vidare har även visats att patienter som genomgått rekonstruktion med kroppsegen vävnad skattar högre med avseende på estetisk nöjdhet än de patienter som fått implantatbaserade rekonstruktioner.3 Bröstrekonstruktion med DIEP-lambå (deep inferior epigastric perforator, DIEP) innebär att bukvävnad fritt flyttas över till bröstet. Sedan tidigare har misstankar väckts om att vävnadstrauman, till exempel större lambåkirurgi, skulle kunna aktivera dolda mikrometastaser via bland annat frisättning av tillväxtfaktorer och immunmodulerande faktorer, vilket i sin tur skulle öka risken för återfall.  För att utvärdera recidivrisken designades en retrospektiv matchad fall–kontrollstudie som inkluderade samtliga bröstcancerpatienter som genomgått bröstrekonstruktion med DIEP-lambå efter tidigare bröstcancerdiagnos på kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi vid Karolinska universitetssjukhuset mellan åren 1999 och 2013 (254 fall).  Till varje fall valdes upp till fyra kontroller bestående av bröstcancerpatienter opererade med mastektomi utan att ha genomgått sekundär bröstrekonstruktion (729 kontroller). Urvalskriterier för kontroller var att de hade samma tumörstadium, operationsår, ålder vid bröstcanceroperation och neoadjuvant behandling som fallpatienterna. Data inhämtades från nationella bröstcancerregistret via Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland och kontrollerades därefter via journalgranskning. Via en ytterligare matchningsprocess skapades ett referensintervall för varje kontrollpatient, motsvarande fallpatientens tidsperiod mellan mastektomi och DIEP-rekonstruktion. De kontroller som...