Humörregleringsinriktad kognitiv beteendeterapi (HR-KBT) med självmordsnära deprimerade ungdomar

Göran Högberg | Apr 2019 | |

Göran Högberg
leg. läkare, med.dr,
specialist i allmänpsykiatri samt
barn- och ungdomspsykiatri,
leg. psykoterapeut; privatpraktik

Depression hos unga har ett övergående förlopp hos de flesta, men det finns en mindre grupp, cirka 20 procent, som inte blir bättre oavsett behandling.1-4 Denna grupp kallas ibland terapiresistent, och tillståndet är förenat med allvarlig sjuklighet över tid med sömnstörning, dålig humörreglering, trötthet, självskadebeteende och suicidalitet och övergår med dålig prognos från barn- och ungdomspsykiatrin till allmänpsykiatrin.  Denna artikel handlar om utvecklingen av psykoterapeutisk behandling av den här patientgruppen, ett arbete som hjälper patienten i aktuell tid, men som även kan ses som sekundärprevention av allvarlig sjuklighet i vuxen ålder. Metoden kallas humörregleringsinriktad kognitiv beteendeterapi (HR-KBT) och behandlingsprincipen formulerades först i en artikel som beskrev en fallserie av behandlade självmordsnära ungdomar.5  I den artikeln konstaterades att självmordsimpulserna ofta var dolda, avskilda, så att säga dissocierade, men kunde aktiveras i speciella känslolägen. Därmed blev inriktningen att med aktiva tekniker bearbeta förmågan till humörreglering och under skydd av positiva känslor komma åt ångesten i det suicidala tillståndet.  Under behandlingens gång framkom – även om det inte var tydligt från början – att alla de fjorton ungdomarna hade upplevt allvarliga trauman som överfall, mobbning eller våldtäkt. I denna fallserie förbättrades ungdomarna statistiskt signifikant, mätt med skalan General Assessment of Functioning (GAF), efter behandlingen och vid uppföljning efter nästan två år, från i genomsnitt 48 före behandlingen och till 77 vid den sista skattningen. Mekanismen minnesåterkonsolidering I en teoretisk artikel utifrån fallserien utvecklades tanken om behandlingens verkningsmekanism.6 Det fanns en tydlig inriktning på motbetingning (counter-conditioning), en klassisk mekanism inom det beteendeterapeutiska området,7 men mekanismen kunde även formulerades utifrån aktuell minnesteori. Det begrepp som då föreföll relevant var minnesåterkonsolidering (memory reconsolidation).  I denna teori hävdas att till exempel skrämmande personliga långtidsminnen kan förändras i valens och styrka genom att bli aktiverade i närvaro av en trygg upplevelse som motsäger minnets negativa känslor som rädsla...