Ökad risk för flertalet hjärt–kärlsjukdomar hos personer med typ 1- och typ 2-diabetes

Liraglutid kopplat till lägre risk för allvarliga kardiovaskulära händelser – resultat från stor skandinavisk registerstudie

Björn Pasternak | maj 2019 | |

Björn Pasternak
leg. läkare, docent,
Avdelningen för klinisk epidemiologi,
Institutionen för medicin Solna,
Karolinska institutet,
Stockholm

Antalet patienter med typ 2-diabetes ökar snabbt i världen. Kardiovaskulär sjukdom utgör en allvarlig komplikation till diabetes och är en vanlig dödsorsak i denna patientgrupp. Liraglutid, ett läkemedel för behandling av typ 2-diabetes, blev godkänt och tillgängligt för klinisk användning 2009. Liraglutid sänker blodsockret, kan minska kroppsvikten och är det specifika läkemedel i klassen GLP1-receptoragonister som används oftast i Norden.1-3  En stor randomiserad placebokontrollerad klinisk prövning (LEADER), som publicerades 2016, väckte betydande uppmärksamhet och entusiasm. Studien visade att liraglutid minskar risken för allvarliga kardiovaskulära händelser hos patienter med typ 2-diabetes som har etablerad kardiovaskulär sjukdom eller hög kardiovaskulär risk.4  LEADER gav robust vetenskaplig evidens för att liraglutid har kardiovaskulär effekt. Det har dock varit oklart om denna kardiovaskulära nytta kan översättas till rutinsjukvården, där man ser en bredare icke-selekterad patientgrupp där vissa har hög kardiovaskulär risk medan andra har lägre. Forskarinitierat skandinaviskt projekt Jag är huvudansvarig för ett forskarinitierat skandinaviskt samarbetsprojekt mellan Karolinska institutet i Sverige, Statens Serum Institut i Danmark, NTNU i Norge och det svenska nationella diabetesregistret, som syftar till att undersöka effekter och bieffekter av nya diabetesläkemedel när de används i rutinmässig klinisk praxis. Inom ramen för detta projekt och mot ovanstående bakgrund genomförde vi en kohortstudie baserad på skandinaviska registerdata med målet att undersöka associationen mellan användning av liraglutid och risk för allvarliga kardiovaskulära händelser.5 Stor studiepopulation baserad på nationella data från två länder I studien använde vi flera nationella register med information om läkemedelsanvändning, sjukdomar, dödsfall och andra data från över 46 000 patienter i Sverige och Danmark, 2010–2016.  Vi använde en propensity score-matchad kohortstudiedesign med aktiv jämförelsegrupp. Propensity score baserades på ett sextiotal olika variabler inkluderande demografiska faktorer, socioekonomiska variabler, sjukdomshistoria och användning av andra läkemedel.  I den matchade kohorten inkluderades 23 402 patienter som startade liraglutidbehandling, vilka jämfördes med 23 402 patienter som...