ADHD och skolresultat – har farmakologisk behandling effekt på längre sikt?

Andreas Jangmo | maj 2019 | Psykiatri / Neurologi | Primärvård |

Andreas Jangmo
MSc, doktorand,
Institutionen för medicinsk
epidemiologi och biostatistik,
Karolinska institutet

Amanda Stålhandske
leg. läkare, specialist i
barn- och ungdomspsykiatri,
Barn- och ungdomspsykiatrin,
Stockholms läns landsting

Kopplingen mellan ADHD och låga skolresultat är väl etablerad i tidigare forskning. Genomsnittseleven med ADHD får lägre betyg, löper större risk att inte vara behörig till utbildningar efter grundskolan och uppnår därav en lägre utbildningsnivå på sikt i jämförelse med elever utan ADHD.1  Farmakologisk behandling med stimulerande och icke-stimulerande mediciner har en bevisat mildrande effekt på ADHD-symtom. Randomiserade studier har också kunnat visa på en ökad produktivitet i skolarbetet, men svaga eller uteblivna effekter på provresultat.2,3  Problemet med dessa studier är dock att de som mest pågår ett par veckor – en mycket kort tidshorisont givet att elever i utvecklade länder spenderar åratal i skolan. Därmed är kunskapsläget oklart gällande medicinens effekt på skolresultat på flera års sikt. De icke-randomiserade studier som gjorts på längre sikt har funnit blandade resultat; i vissa fall har elever med ADHD som medicinerats i snitt presterat bättre, i andra fall sämre, än elever med ADHD som inte medicinerats.4  En utmaning för dessa studier har varit att effekten av medicinering ofta har mätts på uppgifter från föräldrar eller eleverna själva, vilket öppnar för mätfel som kan påverka skattningen av medicinens effekt. En majoritet av studierna har dessutom inte tagit hänsyn till hur länge eleverna medicinerats, vilket bör vara relevant om medicinen underlättar skolgången och därigenom skolresultaten. I vår studie adresserade vi denna kunskapslucka genom att skatta skillnaden i skolresultat mellan elever med ADHD och elever utan ADHD samt genom att bedöma huruvida medicineringslängd samvarierade med skolresultat bland de elever med ADHD som förskrivits ADHD-medicin. Metod Genom att länka flertalet svenska register (årskurs 9-registret, patientregistret, flergenerationsregistret med flera) för alla elever som gick ut årskurs 9 mellan 2008 och 2013 kunde vi knyta ihop information gällande skolresultat, ADHD-diagnos samt datum och mängd förskriven medicin indikerad för ADHD. Våra huvudmått på skolresultat utgjordes av meritvärde och gymnasiebehörighet....