Evidensbaserad barnpsykiatrisk användbarhet av continuous performance test för ADHD- diagnostik och läkemedelstitrering

Pia Tallberg | Jul 2019 | Primärvård | Psykiatri / Neurologi |

Pia Tallberg
leg. psykolog, doktorand, IKVL,
Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri,
Lunds universitet, verksamhetsutvecklare,
Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik,
Region Skåne

Evidence-based assessment (EBA) ingår i begreppet evidensbaserad praktik. EBA handlar om att på ett evidensbaserat, systematiskt, användarvänligt och kostnadseffektivt sätt bedöma patienters tillstånd,1 ofta i anslutning till diagnostisering. Bedömningar görs också inför planering av behandlingsinsats genom att undersöka patientens förutsättningar, för att följa upp behandlingseffekter samt för att utvärdera vården för grupper av patienter.  Vid utredning av ADHD måste man väga in ålder, utvecklingsnivå, familjeförhållanden och sociala förhållanden (såsom skola).2-3 Barns problematik i jämförelse med vuxnas innebär ofta lägre grad av tydlighet och avgränsning och högre grad av samsjuklighet och tilläggssvårigheter. Detta komplicerar forskningen kring bedömningsmetoder, och kunskapsluckor har uppmärksammats av Socialstyrelsen.  EBA vid ADHD hos barn De flesta internationella riktlinjer rekommenderar dia-gnostisk intervju kompletterad med skattningsskalor specifika för ADHD, helst från flera informanter från olika miljöer.4 Samstämmighet från olika informanter innebär ofta en genomgripande och tydlig problematik, medan motstridig information innebär svårigheter vid diagnostisering.5 Detta har aktualiserat behovet av mer objektiva utredningsmetoder, såsom continuous performance test (CPT).6 CPT vid ADHD CPT är datoriserade uppmärksamhetstest, som i analog form har använts sedan 1950-talet för att bedöma uppmärksamhet och koncentration hos personer med framför allt hjärnskador och epilepsi. CPT mäter komplex reaktionstid (RT), reaktionstidsvarians (RTV), missar, feltryck och vigilans. Testet är tråkigt, tidsmässigt utdraget och ganska enkelt: patienten ska antingen reagera på stimuli eller inhibera stimuli.  CPT har under flera decennier även använts för barn med ADHD. Svårigheter med ökad grad av RTV har rapporterats,7 vilket kan spegla en generell problematik med ett ojämnt fungerande. Att objektivt bedöma uppmärksamhet och impulsivitet med CPT har god evidens,6-10 men att förlita sig på CPT som enda instrument vid diagnostik är olämpligt.11 CPT har också visat förmåga att mäta symtomreduktion vid läkemedelsbehandling.12  Metod För att öka kunskapsläget om hur CPT kan användas effektivt och evidensbaserat vid utredning av barn med ADHD utvärderades den kliniska...