Inflammation korrelerat med depressiva symtom hos patienter med perifer kärlsjukdom

Daniel Lindqvist | Aug 2019 | Psykiatri / Neurologi |

Daniel Lindqvist
docent,
Institutionen för kliniska vetenskaper Lund,
Avdelningen för psykiatri, Medicinska fakulteten,
Lunds universitet, och vid tiden för studien, postdok,
Department of Psychiatry, University of California,
San Francisco, USA

Depression är vanligt förekommande hos individer med hjärt- och kärlsjukdom. Vid perifer artärsjukdom specifikt är samsjuklighet med depression kopplat till lägre funktion och sämre utfall efter kirurgiska interventioner.  Trots detta har få studier undersökt eventuella gemensamma underliggande faktorer. Inflammation är en kandidatmekanism som är involverad i såväl de aterosklerotiska förändringar som kännetecknar perifer artärsjukdom som vissa typer av depression.1,2 Huvudsyftet med denna studie var att testa hypotesen att svårighetsgrad av depressiva symtom hos patienter med perifer artärsjukdom är kopplat till ökad systemisk inflammation.  Metod Detta var en tvärsnittsstudie som inkluderade 117 patienter med perifer artärsjukdom (97 procent män). Patienterna rekryterades från en klinik för krigsveteraner i San Francisco. Perifer artärsjukdom klassificerades som förekomst av klaudikatiosymtom och ett ankelbrakialindex <0,9, eller anamnes på perifer revaskularisering.  Exempel på exklusionskriterier var om patienten hade allvarliga akuta sjukdomar såsom infektioner, svåra lever- eller njursjukdomar, tog immunsuppressiva mediciner eller hade icke-vaskulära inflammatoriska sjukdomar. Depressionssymtom skattades med självskattningsskalan Patient Health Questionnaire (PHQ-8), där en poängsumma över 10 anses vara en indikator på att depression föreligger.3  Baserat på poäng på PHQ-8 delades patienterna in i tre grupper: inga depressionssymtom (0–4 poäng, n = 62), milda symtom (5–9 poäng, n = 33), medel-svåra/svåra symtom (≥10 poäng, n = 22).  I blodprover mättes nivåer av följande inflammatoriska markörer: högsensitivt CRP, interleukin-6 (IL-6), tumörnekrosfaktor alfa (TNF-α) och löslig intercellulär adhesionsmolekyl-1 (ICAM-1). För de statistiska beräkningarna summerades standardiserade z-poängtal av dessa inflammationsmarkörer till en total ”inflammationspoäng”.  Resultat Vi gjorde multivariatanalyser där vi inkluderade andra faktorer kopplade till risk för ateroskleros (till exempel ålder, etnicitet, hypertension, diabetes, rökning). Vi justerade också för ankelbrakialindex och kardiovaskulär sjukdom för att undersöka om den eventuella kopplingen mellan inflammation och depression var oberoende av svårighetsgrad av perifer artärsjukdom och allmän ateroskleros.  Vi fann att milda (p = 0,04) och medelsvåra/svåra depressionssymtom (p = 0,007) var signifikanta...