Sjukdomsbördan vid atopisk dermatit

Bobby Zachariae | Sept 2019 | Dermatologi |

Bobby Zachariae
professor, psykolog, med.dr,
Enhed for Psykoonkologi og Sundhedspsykologi,
Kræftafdelingen, Aarhus Universitetshospital
och Psykologisk Institut, Aarhus universitet
Danmark

Atopisk dermatit (AD) (eller atopiskt eksem) är en vanlig sjukdom med en prevalens på 20 procent bland barn och 10 procent bland vuxna.1 Orsakerna till denna kroniska inflammatoriska hudsjukdom är komplexa och ännu inte helt klarlagda, men omfattar med stor sannolikhet både ärftliga och miljömässiga faktorer, vilka bidrar till störningar i immunsystemet, försvagad hudbarriär och sensibilisering gentemot allergener.2 Som andra kroniska sjukdomar kan AD ha stor negativ inverkan på personens välmående och livskvalitet. Det har på senare år utvecklats ett flertal såväl generella som sjukdomsspecifika enkätinstrument för mätning av livskvalitet. Genom att mäta livskvaliteten hos patienter med AD kan man alltså utvärdera sjukdomens och behandlingens effekt på personens fysiska, psykiska och sociala funktion och välbefinnande.3  I undersökningar av kroniska sjukdomar bland barn och unga har man med hjälp av sådana instrument bland annat funnit att AD har näst störst inverkan på patienternas livkvalitet, endast överträffat av spastisk pares.4 I studier av hälsorelaterad livskvalitet bland vuxna med hudsjukdomar ser man generellt att AD har störst negativ inverkan på livskvaliteten, följt av psoriasis.5  Bland unga tycks den försämrade livskvaliteten i hög grad vara kopplad till det negativa inflytandet över deras sociala liv, medan den sämre livskvaliteten bland vuxna i högre grad förefaller vara associerad med omfattningen av de fysiska symtomen och den upplevda känslomässiga belastningen.6 Här bör konstateras att de korrelationer som hittats mellan objektiva mått på sjukdomens svårighetsgrad och livskvaliteten är betydligt mindre än vad man kunde ha förväntat sig.   Detta kan bland annat bero på att de metoder som använts för bedömning av hudsjukdomens svårighetsgrad – till exempel SCORAD7 vid AD och PASI vid psoriasis8 – ine nödvändigtvis beaktar de omständigheter som har störst betydelse för patientens välbefinnande. Precis som vid psoriasis9 har man sett att sjukdomens påverkan på synliga områden –  till exempel ansikte och händer – samt...