Sjutton års uppföljning efter akut koronart syndrom – genusaspekter på prognos och prediktorer

Marianne Hartford | Nov 2019 | Diabetes / Hjärtkärlsjukdomar | Primärvård |

Marianne Hartford
med.dr, fil.dr, docent i kardiologi,
Avdelningen för molekylär och klinisk medicin,
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Annica Ravn-Fischer
med,dr, fil.dr, överläkare i kardiologi,
Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Avdelningen för molekylär och klinisk medicin,
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Kranskärlssjukdom ur ett genusperspektiv har på senare år tilldragit sig stort intresse. Att betydande könsskillnader föreligger vad gäller sjukdomens uppkomst, uttryckssätt och utveckling är allmänt accepterat, men exakt hur dessa skillnader ser ut är fortfarande ofullständigt klarlagt, liksom skillnadernas prognostiska betydelse för kvinnor respektive män. En dominerande uppfattning har på senare år varit att kvinnor med kranskärlssjukdom har sämre överlevnad än män.  På 1990-talet initierade vi ett forskningsprojekt på Sahlgrenska sjukhuset (PRACSIS, Prognosis and risk in acute coronary syndrome in Sweden) i syfte att närmare försöka kartlägga faktorer som kan tänkas ha prognostisk betydelse för patienter som insjuknat i ett akut koronart syndrom (ACS).1  Inom ramen för vårt projekt har vi analyserat en rad inflammatoriska markörer och deras eventuella samband med prognosen vid ACS.2 Vi har också undersökt femårsöverlevnad ur ett genusperspektiv, men inte kunnat finna några betydande skillnader mellan könen.3  Eftersom det finns sparsamt med data rörande den långsiktiga prognosen hos denna typ av patienter har vi nu genomfört en förnyad uppföljning, i genomsnitt 17 år efter studiestart.4 Vi har fokuserat på de kvinnor och män som fortfarande var vid liv 30 dagar efter sin akuta sjukdomsepisod samt förutom överlevnad också analyserat eventuella skillnader i den prognostiska betydelsen av patienternas basala karaktäristika. Metoder Under åren 1995–2001 inkluderade vi i PRACSIS-studien 2 335 konsekutiva patienter mellan 18 och 80 år med ACS, ST-höjningsinfarkt (STEMI), icke ST-höjningsinfarkt (NSTEMI) eller instabil angina. Av dessa överlevde 2 176 de första 30 dagarna.  Resultat De 665 kvinnor som levde efter 30 dagar hade en medelålder på 67,7 ± 9,3 år att jämföra med 64,0 ± 10,2 för de 1 511 männen. Hos kvinnorna var det vanligare med tidigare hjärtsvikt, högt blodtryck, diabetes, Killip klass >1 eller kardiogen chock under sjukhusvistelsen, behandling med diuretikum och psykotropa läkemedel vid utskrivning.  Män hade oftare haft tidigare hjärtinfarkt,...