Prognostisk betydelse av förhöjt blodsocker vid akut hjärtinfarkt – observationer från VALIDATE-studien

Viveca Ritsinger | Dec 2019 | Primärvård |

Viveca Ritsinger
med.dr, specialistläkare,
Medicinkliniken, Ljungby lasarett, postdoc,
Enheten för kardiologi,
Institutionen för medicin Solna,
Karolinska institutet, Stockholm,
Enheten för forskning och utveckling,
Region Kronoberg

Anna Norhammar
överläkare,
Capio S:t Görans sjukhus,
Docent i kardiologi,
Enheten för kardiologi,
Institutionen för medicin Solna,
Karolinska institutet, Stockholm

Trots att många förbättringar har skett i hjärtsjukvården de senaste tjugo åren är diabetes förknippat med sämre prognos efter akuta koronara syndrom med ökad risk för död och hjärt–kärlhändelser som ny hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke.1 Därtill har en stor andel av patienterna med hjärtinfarkt oupptäckt diabetes eller prediabetes, vilket även i äldre insamlade studier har visat sig påverka prognosen.2  Screening för glukosstörningar i hjärtsjukvården utförs dock sällan rutinmässigt och hämmas/förhindras av allt kortare sjukhusvistelser vid hjärtinfarkt. Flera nya blodsockersänkande läkemedel har nyligen visat imponerande kardiovaskulära skyddseffekter hos patienter med diabetes och etablerad hjärt–kärlsjukdom.3-6 Blodsockernivå vid ankomst till sjukhus (APG) vid akut hjärtinfarkt är associerat med mortalitet,7 men information om den prognostiska betydelsen av APG i en modern kohort saknas. Sådan ny kunskap kan ytterligare öka incitamentet att screena för glukosstörningar förknippade med ogynnsam prognos efter hjärtinfarkt. Mål Målet med studien var att undersöka blodsockernivå vid ankomst till sjukhus som prognostisk markör i en modern hjärtinfarktkohort som genomgått perkutan koronar intervention (PCI). Hypotesen var att förhöjd APG var associerat med framtida kardiovaskulär händelse och död. Material och metoder Totalt inkluderades 5 309 patienter med ST-höjningsinfarkt (STEMI) och icke-ST-höjningsinfarkt (NSTEMI) mellan 2014 och 2016 och med rapporterad APG. Alla patienter ingick i den registerrandomiserade kontrollerade VALIDATE–SWEDEHEART-studien8 och följdes med avseende på ny hjärt–kärlhändelse (reinfarkt, stroke, hjärtsvikt) och död inom 180 dagar.  Oddskvot (odds ratio, OR) analyserades i en multivariat logistisk regressionsmodell. Information om samsjuklighet och diabetes hämtades från det nationella kvalitetsregistret för hjärtsjukvård, SWEDEHEART. Känd diabetes definierades som rapporterad diabetes och/eller diabetesbehandling vid utskrivning. Patienter utan diabetes klassificerades utifrån APG i fyra kategorier enligt WHO:s (Världshälsoorganisationen) kriterier för hyperglykemi och definition av diabetes.9  I VALIDATE–SWEDEHEART-studien randomiserades patienterna till bivalirudin eller heparin under PCI vid 25 deltagande centra. Studien rapporterade neutrala effekter på det primära utfallsmåttet, en sammansättning av blödning, hjärtinfarkt eller död...