Mortaliteten beräknas vara mellan tre och fem gånger högre bland personer med typ 1-diabetes jämfört med den övriga befolkningen.1,2 Även om skillnaden mellan personer med diabetes och den övriga befolkningen har minskat i detta hänseende är den fortfarande betydande.2−4 Det finns flera tidigare studier av sambandet mellan barnantal och mortalitet, både bland kvinnor och bland ...

Insjuknande i kardiovaskulära och tromboemboliska sjukdomar, som akut hjärtinfarkt och stroke, uppvisar en dygnsvariation med högst insjuknande efter uppvaknandet på morgonen.1-4 Detta fenomen har delvis tillskrivits en benägenhet till ökad aktivering av trombocyter under de tidiga morgontimmarna,4 men också en ”ortostatisk hyperkoagulation”, med en tendens till koagulationsaktivering efter ortostatisk provokation som vid uppresning.5-7  Tidigare studier ...

Kardiovaskulär och renal sjukdom samspelar ofta, vilket leder till en ond cirkel med risk för morbiditet och död. Denna sjukdomsbild med interagerande patologi mellan hjärta och njure benämns ofta kardiorenalt syndrom (KRS). Kronisk njursvikt är en etablerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom.1,2 KRS saknar en entydig definition. Den tidigare definitionen, njurinsufficiens orsakad sekundärt till försämrad hjärtfunktion, ...

N-terminal pro-B-typ natriuretisk peptid (NT-proBNP) är en väletablerad diagnostisk och prognostisk biomarkör för hjärtsvikt som också är användbar för utvärdering av behandlingssvar.1,2  Dess prognostiska värde och relevans i samband med hjärtkirurgi i allmänhet och vid åtgärd för aortaklaff-sjukdom i synnerhet är inte lika välstuderad. Frisättningen av NT-proBNP från hjärtmuskelcellerna ökar vid tilltagande volymbelastning och väggspänning ...

Det är väl känt att en hög konsumtion av alkohol är en vanlig och viktig orsak till leversjukdom och cirros.1 Hög konsumtion definieras ofta som mer än 30 gram alkohol per dag för män och 20 gram för kvinnor, motsvarande omkring 3 respektive 2 glas med 15 cl vin, vilket även definieras som en enhet. ...

Stroke (slaganfall) är den vanligaste orsaken till bestående neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna och en vanlig dödsorsak.1 Strokeincidensen har de senaste åren minskat i Sverige och i övriga västvärlden, men det finns en risk att incidensen ökar i framtiden beroende på den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning.  Kända riskfaktorer för stroke är bland annat hypertoni, ...

Bronkobstruktion är ett kardinalfenomen hos patienter med astma där reversibilitet efter inhalation av bronkdilaterande beta-2-agonist kan verifiera diagnosen.  En positiv reversibilitetstest förutsätter dock att det föreligger en pågående bronkobstruktion när testen ska utföras. Även om det förelåg en obstruktion tidigt på morgonen vid uppvaknandet kan patienten ha en helt normal lungfunktion när testen ska utföras ...

Författarna av denna artikel har i en internationell publikation i december 2017 redovisat en tillbakablick på det förbud mot yrkesmässig användning av asbest som infördes i Sverige 1982 och som sedan följdes av många andra länder i och utanför Europa.1  I artikeln beskrivs bakgrunden till det svenska asbest- förbudet och huvuddragen i dess genomförande under ...

Astma och allergi är de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige liksom i många andra länder. En markant ökning av de allergiska sjukdomarna noterades under de senare decennierna av 1900-talet,1–3 men på senare år verkar ökningen ha avstannat.4,5  Orsaken till ökningen har studerats och diskuterats intensivt. Tidiga hypoteser fokuserade på ökad allergiexponering,6 förändrad inomhusmiljö7 ...

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) diagnostiseras och graderas i dag huvudsakligen med spirometriparametrar såsom FEV1 (forcerad exspiratorisk volym på 1 sekund), FVC (forcerad vitalkapacitet) och förhållandet mellan dem.1  Med hjälp av spirometrin kan man mäta graden av luftflödesobstruktion, främst i stora och mellanliggande luftvägar, men den ger ingen förklaring till den bakomliggande patofysiologin. Det är därför ...