Många vårdrelaterade infektioner kan undvikas

Lungmedicin, Primärvård | Pernilla Nordqvist | 11. Septt 2018 kl. 10:37 |

Definitionsmässigt orsakas en vårdrelaterad infektion (VRI) av vården och inte av någon sjukdom,1,2 annars är infektionen samhällsförvärvad. Uppgifter om förekomsten av VRI kan fås i olika administrativa system, men även vid strukturerad journalgranskning som kan vara mer detaljerad och ingående. Tre erfarna sjuksköterskor vid Universitetssjukhuset i Linköping (US) utförde en granskning av ett slumpvis urval ...

Extracellulär matrix

Lungmedicin, Primärvård | Anna-Karin Larsson-Callerfelt | kl. 10:28 |

Extracellulär matrix (ECM) är byggstenarna i lungan som ger strukturell support och stabilitet. Tidigare har ECM enbart setts som en passiv stödjevävnad, men dagens forskning visar att ECM utgör en biodynamisk miljö som dirigerar cellulära händelser i sin omgivning.1,2 Förändringar i ECM förekommer tidigt i progressen av lungsjukdom varför mer forskning behövs för att utveckla ...

I dag överlever allt fler extremprematurfödda barn samtidigt som den neonatala morbiditeten minskar. Bronkopulmonell dysplasi (BPD) är dock en vanlig komplikation efter extremprematur födsel och associerad med morbiditet i både ett kortare och ett längre perspektiv.1–3 BPD karakteriseras av avstannad alveolär och vaskulär utveckling i den omogna lungan. Vissa studier tyder på att den avstannande ...

Stroke är den största orsaken till invaliditet och den tredje vanligaste dödsorsaken globalt sett. I Sverige får ungefär 25 000 personer stroke varje år, vilket motsvarar en person var tjugonde minut.1 Det finns en rad välkända riskfaktorer, såsom högt blodtryck, fetma, fysisk inaktivitet, ohälsosamma kostvanor samt rökning.2 Dessutom kan fria radikalers skadliga inverkan på kroppen, ...

Vid kroniska sjukdomstillstånd förändras vardagen på grund av läkemedelsbehandling, symtom och psykosociala faktorer orsakade av sjukdomen. Även närstående, arbetskamrater, träningskompisar eller andra i patientens omgivning kan påverkas. Patienterna måste anpassa sig till sin nya roll att leva med en kronisk och ibland livshotande sjukdom. Dessutom är följsamhet till läkemedelsbehandling och uppföljning av yttersta vikt. För ...

Kognitiv nedsättning och demens, inklusive Alzheimers sjukdom (AD) föregås ofta av försämrat luktsinne.1,2 Ett intressant fynd som framkommit i vissa studier är att även individer med typ 2-diabetes (T2D) uppvisar luktnedsättning,3-7 vilket möjligen indikerar att metabol försämring kan återspegla ett nedsatt luktsinne. Eftersom T2D utgör en riskfaktor för kognitiv nedsättning och demens8 skulle ett försämrat ...

Alkoholberoende är en folksjukdom som innebär ett stort lidande för individen, då den orsakar många olika följdsjukdomar såsom cancer, pankreatit och hjärt–kärlsjukdom. Tillståndet leder till ett flertal negativa sociala konsekvenser samt i förlängningen till stor ekonomisk belastning för samhället.1 För personen i fråga innebär alkoholberoende tolerans, abstinens, kontrollförlust, sug efter alkohol samt återfall. Det finns ...

Diabetes är en kronisk sjukdom där prevalensen ökar1 och medelåldern vid insjuknandet sjunker eller håller sig oförändrad i olika delar av världen.2 Detta leder till ett ökat antal makro- och mikrovaskulära komplikationer, som hjärtinfarkt, stroke, retinopati och njursvikt.3 Det finns välkända riskfaktorer för komplikationer, till exempel hypertoni, högt blodsocker, höga lipidnivåer och rökning,4 men vilka ...

Fettväv behövs för att lagra energi. Människor har den högsta andelen fettväv bland däggdjur. Jämfört med andra hominider har människan högre fetthalt än andra hominider, och det gäller även fysiskt aktiva personer och människor från i dag levande jägar-/samlarkulturer. Den höga ämnesomsättningen med en stor hjärna kräver mycket energi.1 Stora fettreserver fungerar som en energireserv ...

Diabetes är samlingsnamnet för flera sjukdomar karakteriserade av hyperglykemi. Den vanligaste typen, typ 2-diabetes, är i sig en heterogen sjukdom och påverkar flera vävnader. Vid typ 2-dia-betes ses ofta både försämrad insulinfrisättning från betaceller i bukspottkörteln och insulinresistens i muskel, lever och fett, vilket tillsammans bidrar till hyperglykemi. Flera genetiska riskvarianter för sjukdomen har identifierats, ...