Patienter med psoriasis har förhöjd risk för allvarliga sjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdom.1 Forskning har visat att den totala dödligheten samt risken för specifika dödsorsaker såsom hjärt- och kärlsjukdom är förhöjda hos patienter med psorasis.2,3 Ytterligare evidens vore önskvärt eftersom data om absolut och relativ risk för specifika dödsorsaker kan indikera vilka sjukdomar som är viktigast att förebygga i patientpopulationen. Vidare kan sådan data bidra till ökad förståelse om samsjuklighet samt om sjukdomens bakomliggande orsaker och förlopp. Därför var målsättningen med studien att beräkna frekvensen av dödsorsaker hos individer med psoriasis jämfört med individer som inte har psoriasis. Metod • Datakällor Sverige har hälsodataregister av hög kvalitet.4 På landstingsnivå finns register till vilka vårdgivare måste rapportera patientkontakter för att få ersättning. Vidare finns på nationell nivå register som fångar samtliga förskrivningar som hämtas på apotek; register över immigrations- och emigrationsdatum samt register för dödsfall och deras underliggande orsaker.

Neurofilament light i serum

Tumörtillväxt är beroende av blodkärlstillväxt, så kallad angiogenes, och olika blodkärlsreglerande faktorer kontrollerar tumörangiogenes och kärlkvalitet. Dock är det ännu oklart vilken roll som befintliga kärlbäddar i fettvävnader, där tumörer uppstår och växer, spelar för regleringen av tumörangiogenes. Vi har nyligen rapporterat genom tumörstudier i möss att den befintliga kärlbädden i olika subkutana fettvävnader styr tumörtillväxt och angiogenes. Tumörer som tilläts växa i vitt eller brunt fett påvisade ökad tumörtillväxt och hade fler blodkärl inne i tumörvävnaden jämfört med tumörer i subkutan vävnad. Detta tyder på att befintliga kärlbäddar i fettvävnader förutbestämmer tumörangiogenes, som i sin tur stödjer tumörtillväxt. Blodkärlstillväxt definieras som utväxt av nya kärl från befintliga.1 Olika vävnader har olika grad av vaskulär täthet och struktur. Befintliga kärl som finns i närheten av tumörer kan tjäna som källa för utväxt av nya kärl och därmed påverka tumörangiogenes, vilket främjar tumörutveckling, tumörtillväxt och metastasering.2–4 Subkutana vävnader består av fett-

Atopisk dermatit är den vanligaste inflammatoriska barnsjukdomen och drabbar ungefär 20 procent av alla barn i västvärlden.1,2 Både barn med atopisk dermatit och deras familjer upplever lägre välbefinnande jämfört med barn utan atopisk dermatit.3,4 Atopisk dermatit är ofta en kroniskt recidiverande sjukdom,5 men det finns ett flertal behandlingsmöjligheter.6-8 För att kunna jämföra behandlingar från olika kliniska studier krävs standardiserade resultatmått.9 Syftet med denna studie var att etablera ett internationellt perspektiv på vilka symtom och kliniska tecken som var viktigast för patienterna för att avgöra behandlingsutfall vid atopisk dermatit. Metod Studien var en internationell tvärsnittsstudie från 34 länder. Deltagarna var patienter med atopisk dermatit och vårdnadshavare till barn med atopisk dermatit. En lista med symtom på atopisk dermatit sammanställdes baserat på tidigare forskning10–12 samt utifrån synpunkter från en expertgrupp. Den slutliga enkäten innehöll 18 symtom och tecken på atopisk dermatit: klåda, stram hud, huden känns varm eller inflammerad, ömhet eller smärta,

atopisk dermatit
psoriasis

Psoriasis är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som oftast drabbar huden och ibland även leder. Psoriasis förekommer med en prevalens på cirka 3 procent,1 och jämfört med bakgrundsbefolkningen är svårartad sjukdom förknippat med ökad risk för följdsjukdomar, bland annat hjärt- och kärlsjukdom.2 Etiologin är ännu inte fastställd, men tros vara ett komplext multifaktoriellt samspel mellan immunologiska, genetiska och miljömässiga faktorer. Den inflammatoriska responsen förmodas vara driven av T-hjälparceller som medför ökade nivåer av proinflammatoriska mediatorer, som interleukin(IL)-17, IL-22, IL-23 och tumörnekrosfaktor-α, som i sin tur medför en hyperproliferation av keratinocyter och systemisk inflammation. Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) inkluderar Crohns sjukdom (CD) och ulcerös kolit (UC), två skilda sjukdomar som har både kliniska och patogenetiska likheter. En central del av patogenesen vid IBD förmodas vara en dysreglering i det medfödda och adaptiva immunsystemet hos genetiskt predisponerade individer. Till exempel medierar IL-23 mikrobiellt försvar och tarminflammation, och genen för IL-23-receptor är associerad med både UC

Som enkel kliniker och sedan länge pensionerad reumatolog blev jag för några år sedan på ett möte bekant med telocyten, en cell av stor betydelse i all normal bindväv. Till min förvåning konstaterade jag under kommande år att även framstående bindvävsforskare i min specialitet inte kände till dessa cellers existens, varför jag till sist skrev en ledare på uppdrag av en redaktör för en reumatologisk tidskrift.1 Detta har tydligen uppmärksammats av redaktören för denna dermatologiska publikation på vars uppdrag jag nu introducerar telocyten för tidningens läsare. I begynnelsen finns den spanske Nobelpristagaren i medicin eller fysiologi 1906, Santiago Ramón y Cajal (1852–1934) (figur 1), en av grundarna av den moderna neurovetenskapen. Cajal delade Nobelpriset 1909 med italienaren Camillo Golgi ”in recognition of their work on the structure of the nervous system”. Golgi hade under primitiva former i ett sjukhuskök i Rom upptäckt att en silverlösning färgade en del strukturer i

Mycosis fungoides (MF) är ett kutant T-cellslymfom med en incidens på 0,4–1/100 000. Eftersom patienten lever länge med sin sjukdom är dock prevalensen betydligt högre. När MF är begränsat till enbart huden med mindre än 10 procent (stadium IA) har man kunnat visa en överlevnad som är densamma som för en frisk åldersmatchad kontrollgrupp. Däremot sjunker överlevnaden något när lymfomet får större utbredning i huden (stadium IB) samt vid avancerade stadier med tumörbildning. Vid engagemang i till exempel lymfkörtlar och blod sjunker överlevnaden ytterligare. De behandlingar som finns att tillgå är inte kurativa utan syftar till att ge kortare eller längre remissionstider, alternativt att hålla hudlymfomet i stabil fas. Ju mer MF progredierar, desto vanligare är det att sjukdomen blir allt mer refraktär. I nuläget är det bara allogen stamcellstransplantation som kan bota sjukdomen, men detta är en riskfylld behandling som enbart kan tillämpas på ett fåtal patienter i allvarligare

#Senaste Tidskrifter

Dermatologi

Nr. 22 • dec 2017
årgång 8
  • Psoriasis
  • Atopisk dermatit
  • Handeksem
vi rekommenderar

vi rekommenderar

Philips Blue Light Control

Föreläsare:

Speltid: 2:45

Clinical proof points

Föreläsare: Matthias Born

Speltid: 11:27

Light and research

Föreläsare: Matthias Born

Speltid: 9:25

Matthias Born MEDtalk Philips Blue Control

Trends in light treatment

Föreläsare: Matthias Born

Speltid: 6:11

#

Dermatologi

Mats Berg,

Mats Berg,
docent

Åke Svensson,

Åke Svensson,
docent, chef