Atopisk dermatit kan försämras av stress.1 Detta gäller även psoriasis, men här behövs generellt sett sannolikt en hög stressmagnitud, som exempelvis en livskris.2 Det finns en bilateral koppling mellan inflammation och depression/stress. Ett stort antal molekyler och deras receptorer binder samman det neuroendokrina systemet och huden. Av dessa olika signalämnen nämner jag neuropeptiden substans P samt monoaminerna serotonin (5-hydroxytryptamin;5-HT) och dopamin (DA). Anledning till intresse för just dessa molekyler är deras potentiella/viktiga roll vid stress, ångest och depression, men också deras möjliga roll vid inflammation i sig. Samtliga dessa signalämnen uttrycks, liksom deras receptorer, av viktiga inflammatoriska hudceller, inklusive keratinocyter och mastceller. Åtminstone serotonin och substans P har en roll vid klåda. Substans P har som sin viktigaste receptor (R) neurokinin(NK)-1. Vi har tidigare rapporterat om korrelation mellan NK-1R-positiva celler i psoriasishud med grad av depression3 och kronisk stress.4 En antagonist till NK-1-receptorn, aprepitant (Emend®), har rapporterats ha lovande effekt

Kan KLK7 vara en användbar biomarkör för progression av melanom?

Kallikreinrelaterade peptidaser (KLK) är en familj serinproteaser som består av 15 olika medlemmar, KLK1–15. Vi har tidigare visat att KLK5, KLK7 och KLK14 finns i aktiv form i hudens yttersta lager, stratum corneum.1 Där tror vi att de främst är inblandade i deskvamationen, den naturliga hudomsättningen. KLK5 och KLK7 har som uppgift att klyva desmosomer, de proteinstrukturer som håller ihop keratinocyterna i epidermis.2 Flera studier indikerar också att de är involverade i olika inflammationsreaktioner.3,4 Eftersom ett antal KLK har visat sig vara uppreglerade vid ett flertal olika tumörsjukdomar har de föreslagits kunna fungera som värdefulla biomarkörer för att kunna skilja mellan normal och malign vävnad. I kliniken används KLK3, som även benämns prostataspecifikt antigen (PSA), för att screena patienter för prostatacancer samt framför allt för att monitorera behandlingsresponsen hos dessa patienter.5 Studier av KLK och deras eventuella roll vid olika former av hudcancer har dock hittills varit bristfälliga. Melanom Melanom

Den kontinuerliga utvecklingen och användningen av kemikalier är en förutsättning för den höga levnadsstandard som det västerländska moderna samhället tar för given. Den gör också att människor dagligen exponeras för en stor mängd olika kemikalier i form av hushållsprodukter, kosmetika, materiel, livsmedel och läkemedel. Detta ställer stora krav på säkerheten i användandet av sådana kemikalier. Den vanligaste ogynnsamma effekten av exponering för kroppsfrämmande substanser är allergisk kontaktdermatit (AKD), ofta också kallad kontaktallergi eller överkänslighet mot kemikalier.1 AKD är den kliniska manifestationen av hypersensitivitet typ IV, och är ett immunologiskt tillstånd som orsakas av att individer sensibiliseras, det vill säga genererar ett adaptivt cellbaserat immunsvar mot kemikalier. AKD är den mest förekommande formen av immuntoxicitet, och det uppskattas att cirka 20 procent av den västerländska befolkningen är sensibiliserad av någon kemikalie.2 Immunologiska mekanismer involverade i överkänslighet mot kemikalier De immunologiska mekanismer som ligger bakom sensibilisering har av OECD sammanfattats och beskrivits i en så kallad adverse outcome pathway (AOP).3 Denna AOP kan delas in i fyra avgörande steg som krävs för att initiera sensibilisering mot en kemikalie. I ett första steg, kallat det molekylära initierande eventet, penetrerar molekylen epidermis för att sedan reagera med kroppsegna proteiner i dermis, vilket bildar hapten–proteinkomplex. Både

Det är känt att patienter med atopisk dermatit är koloniserade med Staphylococcus aureus på huden i större utsträckning än friska personer. Vilken betydelse som detta har för svårighetsgraden av sjukdomen står dock inte klart. Vi har undersökt hur kolonisation med S. aureus och svårighetsgrad av atopisk dermatit varierar över tid hos vuxna patienter. Flera olika aspekter av kolonisation med S. aureus är korrelerade med grad av atopisk dermatit. Vad betyder detta för patogenes och val av behandling? Den grampositiva kocken S. aureus kan vara en kolonisatör eller en patogen som orsakar hud- och mjukdelsinfektioner. Bärarskap av S. aureus är noggrant studerat, bland annat på grund av den globala spridningen av meticillinresistenta stammar (MRSA).1 Näsan är den vanligaste lokalen för bärarskap, men S. aureus kan ofta finnas på huden och i perineum och farynx. Bärarskapsfrekvensen på huden hos friska personer varierar från 5 till 30 procent beroende på lokal och om personen är koloniserad i näsan eller inte. S. aureus som patogen vid atopisk dermatit (AD) S. aureus har en bred uppsättning av virulensfaktorer som superantigen och toxiner, en benägenhet att utveckla resistens mot antibiotika och förmåga att bilda biofilm. Den potentiella betydelsen av det sistnämnda för behandling av infekterad AD har beskrivits av Sigrid Eriksson och Andreas Sonesson i BestPractice nr 23, september 2017.2 Det finns en stark klinisk koppling mellan akut försämring av AD och infektion med S. aureus, men betydelsen av kolonisation för sjukdomens uppkomst, vidmakthållande och svårighetsgrad är inte känd. ”Outside-in”-hypotesen beskriver en försämrad epidermal barriär (genetiskt

Mastceller är hematopoetiska celler som finns i alla vävnader, och i särskilt stora mängder i vävnader exponerade för den yttre miljön (huden) och i slemhinneytor (lunga och tarm).1 Cytoplasman hos mastcellen innehåller många sekretoriska granula fyllda med olika komponenter. Histamin är mest känd bland dessa. Andra komponenter är cytokiner, proteoglykaner (till exempel heparin) och proteolytiska enzymer (kymas, tryptas och karboxypeptidas A3).2 Mastcellens proteolytiska enzymer representerar en tredjedel av innehållet i sekretoriska granula. De är positivt laddade och deras upplagring i granula i aktiv form beror på närvaro av negativt laddade proteoglykaner.3 När mastceller aktiveras via sin IgE-receptor4 eller via MRGPRX2/MRGPRB2-receptorn5 frisätts deras sekretoriska granula, och stora mängder av komponenterna som finns i granula utsöndras till den närliggande miljön. Där kan de proteolytiska enzymerna klyva olika målmolekyler.6 Mastceller är mest kända för sina skadliga effekter i allergiska reaktioner, men de kan också delta i en rad olika typer av sjukdomar,7 bland annat i cancer, till exempel melanom.8 Malignt melanom är den farligaste och dödligaste formen av hudcancer. Trots låg frekvens bland de olika typerna av hudcancer (representerar mindre än en procent) ökar antalet fall av malignt melanom årligen.9 Enligt Världshälsoorganisationen rör det sig om 132 000 nya patienter varje år.10 En av huvudorsakerna bakom denna utveckling är exponeringen för UV-strålning som skadar DNA i melanocyter samt inducerar lokal och systemisk immunsuppression.11 Mastceller påverkar tumörutveckling Melanom kan sprida sig till andra vävnader (metastaserar) – då minskar chansen till femårsöverlevnad från 97 procent till 18 procent.9 Man har i många kliniska studier sett

Genom att minimera hudkontakt med de allergiframkallande metallerna nickel, krom och kobolt kan risken för eksem minskas. Detta förutsätter att den drabbade känner till både sin allergi och sin exponering, vilket i sig kan vara en stor utmaning. Metaller deponeras på huden varje gång vi rör vid ett metallinnehållande föremål eller en metallyta. I dag finns god förståelse för att arbete inom vissa yrken, exempelvis byggnads-, metall- och verkstadsarbetare och kassör, samt att användning av smycken, spännen och läderskor kan orsaka kraftig hudexponering för metaller, allergi och eksem.1–6 Förståelsen för att exponering för metaller kan vara diffus och komma från många olika källor är emellertid begränsad. På senare tid har det uppmärksammats att också kortvarig och upprepad hudkontakt kan bidra till en icke försumbar huddos av metall och orsaka allergiskt kontakteksem.7 En förutsättning för ökad kunskap om risk för allergi och eksem vid diffus metallexponering är att vi kan mäta

#Senaste Tidskrifter

Dermatologi

Nr. 25 • mars 2018
Årgång 9
  • Melanom
  • Inflammatorisk hudsjukdom
  • Atopisk dermatit
vi rekommenderar

vi rekommenderar

Philips Blue Light Control

Föreläsare:

Speltid: 2:45

Clinical proof points

Föreläsare: Matthias Born

Speltid: 11:27

Light and research

Föreläsare: Matthias Born

Speltid: 9:25

Matthias Born MEDtalk Philips Blue Control

Trends in light treatment

Föreläsare: Matthias Born

Speltid: 6:11

#

Dermatologi

Mats Berg,

Mats Berg,
docent

Åke Svensson,

Åke Svensson,
docent, chef