Under de senaste årtiondena har förväntningarna ökat på att rehabiliteringsinsatser ska vara baserade på evidens. Konceptet evidensbaserad praktik utvecklades som en reaktion på att hälso- och sjukvårdspersonal ofta baserade sina beslut på teoretisk kunskap, egna erfarenheter och råd från erfarna kollegor, men mer sällan på forskningsbaserad evidens. Rehabilitering efter stroke syftar till att öka delaktighet i aktiviteter och i samhället, och därigenom förbättra livskvaliteten. Rehabiliteringen är en flerdimensionell process som syftar till att underlätta och stödja återhämtning och anpassning till en förändrad vardag. Rehabiliteringen bör vara uppgiftsspecifik och anpassad till individens omgivning.1,2  Nyckelkomponenter omfattar multidisciplinärt team- arbete, bedömning av funktionshinder, gemensam personcentrerad målsättning, individanpassade åtgärder och utvärdering. Det finns stark evidens för att specialiserad multidisciplinär rehabilitering leder till ett förbättrat funktionstillstånd efter stroke.2-5 Detta förutsätter en gemensam förståelseram och terminologi, samordning, tydlig ansvarsfördelning och en effektiv kommunikation. All kunskap och väsentlig information bör överföras mellan olika vårdgivare, och de personcentrerade

Inflammationen i pankreas hos typ 2-diabetiker så kraftig att diagnoskriterierna för insulit uppfylls

Mycket är okänt kring situationen i human pankreas både vid typ 1- och vid typ 2-diabetes. Detta beror till stor del på bristande tillgång till välbevarad pankreasvävnad för forskning.1  Det kanske mest framträdande fyndet i pankreas från individer som nyligen insjuknat i typ 1-diabetes är det minskade antalet insulinproducerande β-celler i de langerhanska öarna.2,3 Dessutom är många av öarna ofta omringade och/eller infiltrerade av immunceller. Denna ö-inflammation som benämns som insulit,2 är inte alls så kraftig som beskrivits i djurmodeller av sjukdomen, och immuncellernas roll för betacellsförstörelse vid typ 1-diabetes har på senare tid kommit att ifrågasättas.4–6 Definitionen av insulit År 2013 nådde en expertgrupp en konsensusdefinition för hur insulit skulle definieras baserat på fynd hos personer med typ 1-diabetes och icke-diabetiska kontroller.7 Enligt definitionen diagnostiseras en individ med insulit då ≥15 CD45+-celler hittas i ö-parenkymet eller i gränsen mellan ön och den exokrina vävnaden i ≥3 öar. Ö-infiltratet har

Hjärtsvikt är en sjukdom som drabbar en stor grupp människor årligen och leder till högre dödlighet och lidande. Sjukdomen är heterogen och behandlingen ser olika ut för olika patienter.1 En behandlingsmetod, Cardiac Resynchronization Therapy (CRT), består i att man placerar två olika pacemakerelektroder på var sin sida av vänster kammare, oftast en på höger sida av septum och en lämplig gren från sinus coronarius på utsidan av vänster kammares fria vägg. Detta i syfte att åstadkomma en bättre synkronisering mellan septum och den fria väggen. Det har visat sig vara en effektiv behandling för patienter med hjärtsvikt, sänkt vänsterkammarfunktion (LVEF) och elektrisk dyssynkroni, det vill säga förlångsammad aktivering av hjärtmuskeln vilket visar sig som breddökat QRS-komplex på EKG. Allra bäst effekt verkar de patienter ha som har vänster skänkelblocksutseende (LBBB) på EKG. Det stämmer bra överens med den bakomliggande teorin om att patienternas hjärtsvikt beror på att dyssynkronin leder till

Defibrillatorterapi för CRT-patienter med ischemisk och icke-ischemisk hjärtsjukdom
Fetma och hjärtsvikt hos kvinnor – komplicerade associationer

Hjärtsvikt är en förhållandevis vanlig och allvarlig sjukdom med en prevalens på cirka 2 procent i befolkningen.1 Riskfaktorerna för hjärtsvikt skiljer sig något mellan kvinnor och män, där hypertension, hjärtklaffel och diabetes är vanligare riskfaktorer hos kvinnor än hos män. Fetma är riskfaktor för död,2,3 och för äldre män med fetma rapporteras ökad mortalitet.4 För äldre kvinnor är dock inte sambandet mellan fetma och ökad mortalitet lika tydligt. Tvärtom har man sett en association mellan övervikt och minskad mortalitet hos kvinnor i åldrar över 65 år. Övervikt och fetma har visats vara associerat med en ökad incidens av hjärtsvikt hos både män och kvinnor, men det finns också studier som visar motstridiga fynd. Risken för död har visats vara lägre hos män och kvinnor med övervikt och fetma när väl hjärtsvikten är etablerad, jämfört med hos individer med hjärtsvikt utan samtidig övervikt.5,6 Detta indikerar att sambandet mellan fetma och hjärtsvikt

Införandet av non-vitamin K orala antikoagulantia (NOAK; ibland kallade DOAK eftersom de är direktverkande) håller på att revolutionera strokeprofylaxen vid förmaksflimmer (FF). Det europeiska kardiologsällskapet (ESC) införde 2010 den utvidgade riskskattningsskalan CHA2DS2-VASc, vilket ledde till att fler patienter med FF blev aktuella för OAK-behandling jämfört med tidigare rutiner med CHADS2-skattning. NOAK har sedan introducerats efter respektive pivotala studier som jämfört behandlingsutfall (stroke och blödning) med warfarin. Först kom trombinhämmaren dabigatran (Pradaxa®) som i Sverige fick subventionsbeslut av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i slutet av 2011, följt av faktor Xa-hämmarna rivaroxaban (Xarelto®; oktober 2012) och apixaban (Eliquis®; juni 2014). Sedan 2016 finns även edoxaban (Lixiana®) på den svenska marknaden, och fler kommer att följa. Som för de flesta nya läkemedel anser vissa att NOAK införts i sjukvården alldeles för långsamt medan andra anser att införandet bör ske gradvis i en sjukvård som måste lära sig att hantera läkemedlen. Inflytande från olika

Hur har olika rekommendationer påverkat införandet av NOAK i Stockholm?

Transporten av lipider mellan olika vävnader i kroppen påverkas av många hormoner, och under- och överfunktion i endokrina organ medför ofta rubbningar i lipoproteinomsättningen som kan leda till dyslipidemi. Kardiovaskulär sjukdom betingas ofta av ateroskleros, där framför allt förhöjda nivåer av LDL-kolesterol har betydelse. Stimulering av kroppens förmåga att eliminera LDL-partiklar genom att öka antalet LDL-receptorer i levern har visat sig vara ett framgångsrikt koncept när det gäller att sänka LDL-kolesterol och därigenom förhindra utveckling av ateroskleros och tidig död. Detta sker vanligen med hjälp av statiner, men det är inte alla patienter som uppnår önskvärda effekter av sådan terapi. Upptäckten av proteinet PCSK9 (proprotein convertase subtilisin/kexin type 9) för drygt 15 år sedan har lett till en ökad förståelse av hur den normala LDL-omsättningen regleras, och har också medfört nya möjligheter till behandling av högriskindivider. Vi vill här summera några nya studier som talar för att förändringar i PCSK9

#Senaste Tidskrifter

Diabetes / hjärt-kärlsjukdomar

Nr. 24 • sep 2017
Årgång 7
  • Förmaksflimmer
  • Typ 2-diabetes
  • Fetma Och hjärtsvikt
Utvalda MEDtalks

Utvalda MEDtalks

Att matcha rätt NOAK till rätt...

Föreläsare: Professor Carina Blomström Lundqvist

Speltid: 23:00

Nya ESC guidelines med fokus på...

Föreläsare: Professor Carina Blomström Lundqvist

Speltid: 16:00

#

Diabetes / Hjärtkärlsjukdomar

Björn Eriksson,

Björn Eriksson,
distriktsläkare,
bitr. verksamhetschef

Bo Ahrén,

Bo Ahrén,
professor

Joakim Alfredsson,

Joakim Alfredsson,
överläkare, HIA-ansvarig

Mats Eriksson,

Mats Eriksson,
professor

Mikael Rydén,

Mikael Rydén,
professor, överläkare

Stefan Jansson,

Stefan Jansson,
distriktsläkare, med.dr