Bronkobstruktion är ett kardinalfenomen hos patienter med astma där reversibilitet efter inhalation av bronkdilaterande beta-2-agonist kan verifiera diagnosen.  En positiv reversibilitetstest förutsätter dock att det föreligger en pågående bronkobstruktion när testen ska utföras. Även om det förelåg en obstruktion tidigt på morgonen vid uppvaknandet kan patienten ha en helt normal lungfunktion när testen ska utföras på mottagningsbesöket några timmar senare (figur 1).  De flesta patienter har parallellt med sin inhalationssteroidbehandling en intermittent eller kontinuerlig behandling med en beta-2-agonist. När effekten av beta-2-agonister ska utvärderas väljer man som regel de patienter som har en uttalad reversibilitet, oftast minst 15 procent, medan reversibiliteten i medeltal brukar ligga på över 25 procent. I studier där man till exempel jämför ICS (inhalation av kortikosteroid) + beta-2 med högre dos ICS + placebo räcker det med påvisad beta-2-känslighet. Värre blir det när man önskar jämföra effekten av en beta-2-agonist med en annan.   Vår enhet

Författarna av denna artikel har i en internationell publikation i december 2017 redovisat en tillbakablick på det förbud mot yrkesmässig användning av asbest som infördes i Sverige 1982 och som sedan följdes av många andra länder i och utanför Europa.1  I artikeln beskrivs bakgrunden till det svenska asbest- förbudet och huvuddragen i dess genomförande under åren 1975–1986. Beskrivningen av förbudets tillkomst och dess beredning med beslutsprocesser om asbesthantering och förändringar i förvaltning och industri utgör spännande och tankeväckande läsning. I en kort anmälan som denna är det inte möjligt att i detalj behandla den omfattande intervention som detta förbud mot att använda asbest har inneburit. Hela denna historik är ett stort drama om en omfattande preventiv intervention på nationell nivå i fråga om en råvara vars användning vi under många år hade vant oss vid att ta för given som relativt säker. Startskottet var en motion i Sveriges Riksdag (nr

Astma och allergi är de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige liksom i många andra länder. En markant ökning av de allergiska sjukdomarna noterades under de senare decennierna av 1900-talet,1–3 men på senare år verkar ökningen ha avstannat.4,5  Orsaken till ökningen har studerats och diskuterats intensivt. Tidiga hypoteser fokuserade på ökad allergiexponering,6 förändrad inomhusmiljö7 och miljöföroreningar.8 Parallellt med dessa har två andra hypoteser föreslagits: bristande toleransutveckling till följd av reducerad allergenexponering9,10 och sen mikrobiell exponering under tidig barndom.11,12  Det är dock mindre sannolikt att endast en av de förslagna hypoteserna kan förklara ökningen i alla olika sammanhang och miljöer. Troligen handlar det om komplexa samspel mellan genetiska och epigenetiska faktorer, miljöfaktorer och bristande mikrobiell immunstimulans. En tidigare studie har visat att förekomsten av astma och allergi bland skolbarn ökade mellan 1979 och 1991.2 Studien gjordes i Göteborg/Mölndal i sydvästra Sverige och i Kiruna i norra Sverige, där de högsta

Fästingburen encefalit (TBE) hos barn

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) diagnostiseras och graderas i dag huvudsakligen med spirometriparametrar såsom FEV1 (forcerad exspiratorisk volym på 1 sekund), FVC (forcerad vitalkapacitet) och förhållandet mellan dem.1  Med hjälp av spirometrin kan man mäta graden av luftflödesobstruktion, främst i stora och mellanliggande luftvägar, men den ger ingen förklaring till den bakomliggande patofysiologin. Det är därför allmänt accepterat att spirometrin inte kan beskriva komplexiteten hos KOL och att spirometrin inte kan användas isolerat för optimal bedömning och hantering av sjukdomen. Fokus på individualiserad behandling vid KOL ökar, och det finns behov av att på ett bättre sätt kategorisera patienter i olika fenotyper för att optimera terapin, följa och förutsäga sjukdomsprogression och mäta respons på terapin. Tomografisk lungscintigrafi (V/P SPECT, ventilation/perfusion singel-fotonemissionstomografi) är en nukleärmedicinsk undersökning som ger en tredimensionell funktionell karta över ventilation och perfusion i lungorna och visar hur dessa påverkas av sjukdom. Huvudindikation för metoden är diagnostik och uppföljning

Diagnostiken av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) baseras anamnes på exponering för inhalerade skadliga agens och symtom i form av produktiv hosta eller andnöd vid ansträngning jämte påvisande av flödesobstruktion som inte är reversibel efter bronkdilatation.  Lungfunktion undersöks ofta enbart med dynamisk spirometri, innefattande mätning av vitalkapacitet (VC) och forcerad exspiratorisk volym på en sekund (FEV1). Därefter beräknas kvoten FEV1/VC, vilken tillmäts stor betydelse i diagnostiken. Det råder där-emot delade meningar om gränsen för patologisk kvot. Global Initiative for Obstructive Lung Disease (GOLD)1 rekommenderar en fix kvot av FEV1/VC <0,7.  Problemet med denna bedömning är att FEV1/VC normalt sjunker med stigande ålder (figur 1). Äldre, friska individer har ofta en kvot <0,7. Det finns därför en betydande risk för överdiagnostik av flödesobstruktion hos äldre individer, särskilt män. Å andra sidan kan underdiagnostik förekomma, särskilt hos yngre kvinnor. Detta blir särskilt problematiskt då hög tobakskonsumtion är vanligare bland män än bland kvinnor

Små luftvägar ofta engagerade vid astma hos vuxna

Det är numera välbelagt att rökning under graviditeten ökar risken för astma hos barnen. Lungfunktionen påverkas negativt ända upp i vuxen ålder. Skadliga följder av tobaksexponering under fosterlivet har framför allt knutits till nikotin och är vanligare hos barn med genetiskt betingad brist på glutationtransferas, ett enzym som deltar i nedbrytning och avgiftning av tobaksmetaboliter. Hur olika gener kommer till uttryck påverkas i sin tur av olika miljöfaktorer genom epigenetik. Epigenetiska förändringar, exempelvis i form av metylering av DNA-kedjan, fungerar som ”strömbrytare” och kan stänga av eller koppla på specifika gener utan att omskapa DNA-sekvensen. Epigenetiska förändringar är vanliga efter nikotinexponering under fosterlivet.1 Sambandet mellan rökning under graviditet Kan rökning under graviditet via epigenetiska mekanismer leda till astma, inte bara hos barnen utan också hos barnbarnen? Studier på råttor har visat att exponering för nikotin under fostertiden leder till epigenetiska förändringar i fostrets könsceller, och detta har i sin tur

#Senaste Tidskrifter

Lungmedicin

Nr. 22 • maj 2018
årgång 6
  • KOL
  • Allergi och astma
  • Förbud mot asbest
Utvalda MEDtalks

Utvalda MEDtalks

Hur seponera behandling med steroider?

Föreläsare: Christer Jansson

Speltid: 8:57

Hur behandla KOL i öppenvården?

Föreläsare: Christer Jansson

Speltid: 8:21

Kjell Larson MEDtalk

Differentialdiagnostik

Föreläsare: Kjell Larsson

Speltid: 26:40

#

Lungmedicin

Björn Tilling,

Björn Tilling,
distriktsläkare

Karin Lisspers,

Karin Lisspers,
distriktsläkare, docent,

Marie Ekberg,

Marie Ekberg,
med.dr, chefläkare