Smak- och luktförändringar (SoL-förändringar) är vanliga symtom vid cancersjukdom och har framför allt studerats som biverkningar till behandlingar, exempelvis cytostatika.1 SoL-förändringar kan påverka matintag och livskvalitet negativt2,3 och ta sig olika uttryck, det vill säga ha olika karaktäristika, hos olika personer. Det kan till exempel vara att man upplever grundsmaker (sött, salt, surt, bittert) eller lukter som starkare och/eller svagare än vanligt. En allmänt annorlunda upplevelse av smak eller lukt kan också förekomma, till exempel metallsmak eller en ihållande dålig smak i munnen.4,5 Det finns få longitudinella studier som har studerat hur SoL-förändringar utvecklas över tid i relation till cancerbehandling. Dessa har rapporterat att SoL-förändringars intensitet kan förändras över tid i relation till behandlingen.2,6,7 Resultaten i dessa studier har redovisats på gruppnivå, vilket gör att individuella variationer döljs i gruppens medelvärden. Man har heller inte beaktat att SoL-förändringar kan variera även i karaktäristika. Studien visar förändring över tid Syftet med

Svår idiopatisk lungfibros (IPF) medför ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar, vilket kan påverka prognosen. Asymtomatisk och symtomatisk gastroesofageal reflux är vanligt förekommande hos patienter med IPF och kan bidra till ökad inflammation och fibrosutveckling i lungorna. För att undersöka möjligheten att förlänga livet för dessa patienter genom medicinering med kardiovaskulära och syrahämmande läkemedel har vi genomfört en omfattande studie1 på 462 syrgasberoende patienter (32 procent kvinnor) från det nationella andningssviktsregistret Swedevox för perioden 1 oktober 2005 till 31 december 2009. Dessa data samkördes med de av Läkemedelsregistrets läkemedelsbehandlingar som antingen studerades (se lista i figur 1), kunde påverka effekten av de läkemedel som studerades eller kunde användas som indikatorer på sjukdomssvårighetsgrad. Diagnoser som kan påverka överlevnaden samt tid på sjukhus samlades in från Patientregistret och datum för död samt dödsorsak hämtades från dödsorsaksregistret. Observationsstudier Observationsstudier av behandlingseffekt medför en mycket specifik utmaning: utredarna måste kontrollera för indikationen för behandlingen i

Personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) har låg fysisk aktivitetsnivå.1 Redan i samband med att de får sin diagnos är aktivitetsnivån sänkt.2 I en svensk epidemiologisk studie visades att 84 procent av personerna med KOL var fysiskt inaktiva.3 De som har samsjuklighet är mindre fysiskt aktiva,4 liksom de med en svårare KOL-sjukdom.5 Att ha låg fysisk aktivitetsnivå är negativt på många sätt. Livskvaliteten är sänkt,3  risken för exacerbationer är ökad6 liksom risken för förtida död.6,7 Vi vet dessutom att personer med KOL, oberoende av sjukdomsgrad, sänker sin fysiska aktivitetsgrad över tid.8 Orsaken till den låga fysiska aktivitetsnivån är den dyspné som patienterna upplever vid fysisk ansträngning.9 Luftflödesbergränsningen beror på den dynamiska kompression som sker i luftvägarna vid utandning och som leder till att mängden luft i lungorna ökar (airtrapping), vilket innebär ett förhöjt andningsmedelläge (hyperinflation).10 Redan i ett tidigt skede av sjukdomen finns denna dynamiska hyperinflation, det vill säga hyperinflation

Celler kommunicerar med sin omgivning genom att frisätta lösliga proteiner, som cytokiner, hormoner, tillväxtfaktorer och kemokiner som kan binda till receptorer på cellmembranet på andra celler och aktivera eller inhibera dem. Utöver dessa klassiska sätt för celler att signalera kan celler även frisätta extracellulära vesiklar. Extracellulära vesiklar är små vesiklar (0,00001–0,0001 cm), som bildas inuti celler och sedan frisätts (kallas då exosomer) eller som knoppas av direkt från cellmembranet (kallas då mikrovesiklar). Efter frisättning till omgivning kan de tas upp av andra celler och på så sätt fungera som signalmolekyler mellan celler.1 Mycket av signaleringen sker till närliggande celler, men extracellulära vesiklar har även hittats i kroppsvätskor, till exempel i blod, saliv och bröstmjölk.2 Extracellulära vesiklar tros därmed även fungera som budbärare när celler befinner sig långt ifrån varandra. Extracellulära vesiklar innehåller funktionella proteiner, lipider och RNA-molekyler som de kan transportera mellan celler och därmed påverka mottagarcellens fenotyp. Man har

För varje patient som är följsam till förskriven läkemedelsbehandling finns det en patient som inte är det. Detta innebär att ungefär varannan patient inte använder sitt läkemedel så som det var tänkt.1 Astma utgör inget undantag: hos vuxna individer med astma är följsamheten inte sällan till och med är lägre än 50 procent.2–4 Följaktligen finns det en stor förbättringspotential avseende följsamhet till astmaläkemedel. Följsamhet är ett mångfacetterat hälsobeteende som kan förklaras av flera faktorer relaterade till socioekonomi, behandling, aktuellt sjukdomstillstånd, patient och vårdgivare.1 Begreppet definieras som ”i vilken utsträckning en persons beteende – att inta medicin, följa en diet, och/eller genomföra en livsstilsförändring – motsvarar överenskomna rekommendationer från en vårdgivare” (egen översättning av WHO:s definition från 2003, s. 3).1 Varför är det angeläget att förbättra följsamheten till astmaläkemedel? Det finns naturligtvis flera skäl till att läkare och sjuksköterskor ska sträva efter att förbättra patienters följsamhet till astmaläkemedel. Det är angeläget ur

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) medför förhöjd risk för att insjukna i och dö av kardiovaskulära sjukdomar, exempelvis hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Till viss del kan detta troligen tillskrivas gemensamma riskfaktorer, till exempel rökning men det kan också finnas andra gemensamma sjukdomsmekanismer.1 Eftersom bördan av komorbiditeter påtagligt påverkar sjukdomsbilden hos patienter med KOL och är av stor vikt för prognosen har man efterlyst nya studier av sambanden mellan KOL och andra sjukdomar.2 Stroke är en sjukdom förknippad med hög risk för bestående funktionsnedsättning och död. Huruvida patienter med KOL har en förhöjd risk att insjukna i stroke är inte helt känt. Resultaten från tidigare studier har varierat, vilket kan bero på att dessa har haft olika design och att informationen om andra riskfaktorer och justering för dessa har varierat. Man har tidigare inte heller undersökt de olika typerna av stroke separat, alltså ischemisk stroke (blodpropp), intracerebral blödning (hjärnblödning) och subaraknoidalblödning. Eftersom mekanismerna

#Senaste Tidskrifter

Lungmedicin

Nr. 18 • maj 2017
årgång 5
  • KOL
  • Astma
  • Lungcancer
Utvalda MEDtalks

Utvalda MEDtalks

Att matcha rätt NOAK till rätt...

Föreläsare: Professor Carina Blomström Lundqvist

Speltid: 23:00

Nya ESC guidelines med fokus på...

Föreläsare: Professor Carina Blomström Lundqvist

Speltid: 16:00