Det är väl känt att en hög konsumtion av alkohol är en vanlig och viktig orsak till leversjukdom och cirros.1 Hög konsumtion definieras ofta som mer än 30 gram alkohol per dag för män och 20 gram för kvinnor, motsvarande omkring 3 respektive 2 glas med 15 cl vin, vilket även definieras som en enhet. Hög alkoholkonsumtion ökar också risken för cirros vid andra leversjukdomar, såsom hepatit B eller C. Världens vanligaste leversjukdom i dag är dock så kallad icke-alkoholorsakad fettleversjukdom (non-alcoholic fatty liver disease, NAFLD), vilken har en extremt hög prevalens på 25 procent.2 Tidigare studier har visat en paradoxal association med en minskad risk för avancerad leverskada vid NAFLD för personer som dricker en låg till måttlig mängd alkohol jämfört med nykterister. Dessa studier kan dock kritiseras då de mätt alkoholkonsumtion vid enstaka tillfällen.3 Det är oklart om en låg till måttlig konsumtion av alkohol genom hela livet

Stroke (slaganfall) är den vanligaste orsaken till bestående neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna och en vanlig dödsorsak.1 Strokeincidensen har de senaste åren minskat i Sverige och i övriga västvärlden, men det finns en risk att incidensen ökar i framtiden beroende på den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning.  Kända riskfaktorer för stroke är bland annat hypertoni, förmaksflimmer, ålder och rökning. För dessa riskfaktorer finns väldokumenterade interventioner för att minska strokerisken, och för förmaksflimmer (FF) är det framför allt oral antikoagulantiabehandling (OAK) som kan reducera strokerisken med i storleksordningen två tredjedelar.2  Förmaksflimmer kan vara en utmaning att diagnostisera då arytmin kan vara både paroxysmal och asymtomatisk.3–5 Det skulle därför vara av stor nytta att hitta biomarkörer som kan identifiera individer med ökad risk för förmaksflimmer.  Flera biomarkörer i blod eller plasma har visat sig kunna identifiera individer med ökad risk för förmaksflimmer, men detta är dock än så länge bara studerat retrospektivt

Bronkobstruktion är ett kardinalfenomen hos patienter med astma där reversibilitet efter inhalation av bronkdilaterande beta-2-agonist kan verifiera diagnosen.  En positiv reversibilitetstest förutsätter dock att det föreligger en pågående bronkobstruktion när testen ska utföras. Även om det förelåg en obstruktion tidigt på morgonen vid uppvaknandet kan patienten ha en helt normal lungfunktion när testen ska utföras på mottagningsbesöket några timmar senare (figur 1).  De flesta patienter har parallellt med sin inhalationssteroidbehandling en intermittent eller kontinuerlig behandling med en beta-2-agonist. När effekten av beta-2-agonister ska utvärderas väljer man som regel de patienter som har en uttalad reversibilitet, oftast minst 15 procent, medan reversibiliteten i medeltal brukar ligga på över 25 procent. I studier där man till exempel jämför ICS (inhalation av kortikosteroid) + beta-2 med högre dos ICS + placebo räcker det med påvisad beta-2-känslighet. Värre blir det när man önskar jämföra effekten av en beta-2-agonist med en annan.   Vår enhet

Författarna av denna artikel har i en internationell publikation i december 2017 redovisat en tillbakablick på det förbud mot yrkesmässig användning av asbest som infördes i Sverige 1982 och som sedan följdes av många andra länder i och utanför Europa.1  I artikeln beskrivs bakgrunden till det svenska asbest- förbudet och huvuddragen i dess genomförande under åren 1975–1986. Beskrivningen av förbudets tillkomst och dess beredning med beslutsprocesser om asbesthantering och förändringar i förvaltning och industri utgör spännande och tankeväckande läsning. I en kort anmälan som denna är det inte möjligt att i detalj behandla den omfattande intervention som detta förbud mot att använda asbest har inneburit. Hela denna historik är ett stort drama om en omfattande preventiv intervention på nationell nivå i fråga om en råvara vars användning vi under många år hade vant oss vid att ta för given som relativt säker. Startskottet var en motion i Sveriges Riksdag (nr

Astma och allergi är de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige liksom i många andra länder. En markant ökning av de allergiska sjukdomarna noterades under de senare decennierna av 1900-talet,1–3 men på senare år verkar ökningen ha avstannat.4,5  Orsaken till ökningen har studerats och diskuterats intensivt. Tidiga hypoteser fokuserade på ökad allergiexponering,6 förändrad inomhusmiljö7 och miljöföroreningar.8 Parallellt med dessa har två andra hypoteser föreslagits: bristande toleransutveckling till följd av reducerad allergenexponering9,10 och sen mikrobiell exponering under tidig barndom.11,12  Det är dock mindre sannolikt att endast en av de förslagna hypoteserna kan förklara ökningen i alla olika sammanhang och miljöer. Troligen handlar det om komplexa samspel mellan genetiska och epigenetiska faktorer, miljöfaktorer och bristande mikrobiell immunstimulans. En tidigare studie har visat att förekomsten av astma och allergi bland skolbarn ökade mellan 1979 och 1991.2 Studien gjordes i Göteborg/Mölndal i sydvästra Sverige och i Kiruna i norra Sverige, där de högsta

Fästingburen encefalit (TBE) hos barn

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) diagnostiseras och graderas i dag huvudsakligen med spirometriparametrar såsom FEV1 (forcerad exspiratorisk volym på 1 sekund), FVC (forcerad vitalkapacitet) och förhållandet mellan dem.1  Med hjälp av spirometrin kan man mäta graden av luftflödesobstruktion, främst i stora och mellanliggande luftvägar, men den ger ingen förklaring till den bakomliggande patofysiologin. Det är därför allmänt accepterat att spirometrin inte kan beskriva komplexiteten hos KOL och att spirometrin inte kan användas isolerat för optimal bedömning och hantering av sjukdomen. Fokus på individualiserad behandling vid KOL ökar, och det finns behov av att på ett bättre sätt kategorisera patienter i olika fenotyper för att optimera terapin, följa och förutsäga sjukdomsprogression och mäta respons på terapin. Tomografisk lungscintigrafi (V/P SPECT, ventilation/perfusion singel-fotonemissionstomografi) är en nukleärmedicinsk undersökning som ger en tredimensionell funktionell karta över ventilation och perfusion i lungorna och visar hur dessa påverkas av sjukdom. Huvudindikation för metoden är diagnostik och uppföljning

KOMMANDE MEDtalkKOMMANDE MEDtalk

Maj 31, 2018 12:05

Hypoglykemier och hjärtkärlhändelser

Mona Landin-Olsson I Diabetes / Hjärtkärlsjukdomar, Primärvård

Anmäl dig här

#Senaste Tidskrifter

Lungmedicin

Nr. 22 • maj 2018
årgång 6
  • KOL
  • Allergi och astma
  • Förbud mot asbest
Utvalda MEDtalks

Utvalda MEDtalks

Diabetes och kardiovaskulära risker

Föreläsare: Lars Rydén

Speltid: 38:52

Nya snabbverkande måltidsinsuliner kan förbättra diabetesbehandling

Föreläsare: Chantal Mathieu

Speltid: 16:11

Behandling efter metformin

Föreläsare: Anders Tengblad

Speltid: 22:05