OLIN-studierna (Obstruktiv lungsjukdom i Norrbotten) är en epidemiologisk forskningsverksamhet som bedrivit studier om astma, allergi och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i över 30 år (www.norrbotten.se/olin). Under 2017 har två artiklar om livskvalitet i relation till astma bland tonåringar pub-licerats.1,2 Astma är vanligt bland barn och tonåringar och kan påverka deras hälsorelaterade livskvalitet. I yngre åldrar är astma vanligare bland pojkar än bland flickor, men under tonåren blir både astma och luftvägssymtom vanligare bland flickor.3 Följsamheten till astmabehandling är låg bland tonåringar, vilket kan leda till sämre astmakontroll och ökad risk för försämringsperioder och lägre hälsorelaterad livskvalitet.4,5 Övergången från barndom till vuxenliv under tonåren kan innebära svårigheter på grund av de personliga, fysiologiska och sociala förändringar som sker. Tonåren är med andra ord en tid i livet då det ställs nya krav, och studier har visat att den hälsorelaterade livskvaliteten försämras, särskilt bland flickor.6 Eftersom det har saknats befolkningsbaserade studier där hänsyn tagits till personliga, sociala och livsstilsrelaterade faktorer var syftet med de aktuella studierna att beskriva just detta, men även att studera hälsorelaterad livskvalitet i relation till astma, astmakontroll och olika svårighetsgrader av astma bland tonåringar. Metod Inom ramen för OLIN-studierna har en kohort av skolbarn följts upp sedan 2006. Då inbjöds alla barn i årskurs 1 och 2 i Luleå, Piteå och Kiruna kommuner att delta i en studie om astma och allergiska sjukdomar. Av de 2 704 barn som bjöds in besvarades en enkät av 2 585 föräldrar (96 procent). Bland barnen i Luleå och Kiruna deltog 1

Kemisk intolerans (KI) innebär hälsobesvär av mycket låga doser av vardagliga kemiska ämnen (vanligen luktande/stickande) som anses vara ofarliga, såsom parfymerade produkter och rengöringsmedel. En annan vanlig form av särskild miljökänslighet är ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa (OBO, ibland kallat ”sjuka hus-syndromet”, vilket innebär besvär vid vistelse i vissa byggnader i vilka flertalet personer inte får besvär. Ungefär hälften av dem som har OBO har även KI.1 Symtomen varierar stort vid både KI och OBO, men vanligt förkommande är luftvägsbesvär, hudbesvär, huvudvärk och trötthet. Symtomen kan ibland vara så omfattande att den drabbade har svårt att yrkesarbeta, umgås med vänner, besöka offentliga byggnader, använda offentliga färdsätt och bo kvar i sin bostad.2,3 Förståelsen för vad som orsakar KI och OBO är begränsad, men ingenting tyder på att de i normalfallet beror på förgiftning eller allergener. Trots att en allergisk reaktion inte förklarar KI och OBO delar de gemensamma drag med astma/allergi, vilket inkluderar kroppsliga försvarsreaktioner på ämnen som i sig är ofarliga samt en symtombild som i stort sett kan vara densamma. Det är vanligt att personer med astma/allergi får symtom av vardagliga luktande/stickande ämnen (till exempel parfym) och källor i inomhusmiljön som är andra än allergener (till exempel lukt av mögel).4,5

Takotsubosyndrom

Stressorsakad hjärtfunktionsstörning eller takotsubosyndrom är ett förhållandevis nytt tillstånd som de senaste 25 åren i allt högre grad diagnostiserats. Symtomen är desamma som vid hjärtinfarkt i form av bröstsmärta, andfåddhet och svimning. Ofta förekommer EKG-förändringar och troponinförhöjningar. Prevalensen uppges vara 1–2 procent av alla hjärtinfarkter, men är sannolikt högre. I akutskedet får hjärtat en övergående hjärtfunktionsnedsättning som oftast innebär att de mellersta delarna och ibland apex står helt stilla medan de basala delarna av hjärtat är hyperaktiva. Hjärtat ser vid vänsterkammarangiografi eller ekokardiografi ut som ett japanskt bläckfiskfångarkärl (tako = bläckfisk och tsubo = kruka). Hjärtats funktion återhämtar sig inom dagar till veckor. Mekanismerna bakom tillståndet är oklara, men anses involvera det autonoma nervsystemet, framför allt genom sympatikusaktivering, både via direkt innervering av hjärtat men även via katekolaminer som har beskrivits utlösa takotsubo. Trots att tillståndet är känt sedan 25 år är frågorna fler än svaren. Kunskapen är så pass dålig att det inte finns riktlinjer för utredning och behandling. Studie År 2008 introducerades termen takotsubo i det svenska kranskärlsröntgenregistret, vilket möjliggjorde en registerstudie som annars inte hade kunnat genomföras då det inte finns en allmänt accepterad ICD-diagnos. 505 patienter med takotsubo med säker diagnos och utan kranskärlsförträngningar identifierades i

Det finns flera hypoteser om hur fattigdom kan vara hälsovådligt. I denna studie undersökte vi de psykosociala och materialistiska hypoteserna. Trots att lungorna är ett av de organsystem som förknippas med störst sociala hälsoklyftor1 har betydelsen av dessa hypoteser aldrig undersökts i förhållande till insjuknande i kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Ända sedan kronisk bronkit erkänts som sjukdomsentitet av läkarvetenskapen har det varit känt att människor i arbetarklassen är mer drabbade av luftvägsobstruktion än människor i de högre samhällsklasserna. Sedan dess har epidemin av tobaksrökning förändrat synen på KOL så till den grad att andra riskfaktorer för sjukdomen ofta glömts bort. Många patienter med KOL upplever att de skuldbeläggs av sjukvården som ser sjukdomen som en konsekvens av ett frivilligt beslut att röka.2 Socialepidemiologin är ett forskningsfält som belyser sociala faktorer som påverkar hälsan. Ur ett socialepidemiologiskt perspektiv är rökning en mellanliggande faktor för sociala processer som gör att människor med låg ställning i samhället röker i större utsträckning än människor i högre samhällsklasser. Rökning är en faktor som befinner sig nedströms fattigdom som är källan i en social kausal kedja.3 Psykosocial hypotes och relativ inkomst Intresset för hur social och ekonomisk ojämlikhet påverkar hälsan har ökat sedan den brittiske epidemiologen Michael Marmot publicerade sina studier på brittiska regeringstjänstemän. Marmot myntade begreppet ”statussyndromet”, och hans forskning visar att människors status i en hierarki är avgörande för deras hälsa, något som inte bara gäller de fattigaste utan även personer i samhällets toppskikt. En professor har längre förväntad livslängd än en som enbart

Samhällsförvärvad pneumoni är den vanligaste infektionsmedicinska orsaken till sjukhusvård i höginkomstländer, men riktlinjerna för antibiotikaterapi skiljer sig stort mellan länderna, i synnerhet vad gäller patienter som kräver sjukhusvård.1-3  Det har i randomiserade studier visats att empirisk behandling med betalaktammonoterapi (amoxicillin, amoxicillin-klavulansyra eller tredje generationens cefalosporin) är likvärdig behandling med fluoro-kinolon eller kombinationsterapi med makrolid och betalaktam för patienter som vårdas på sjukhus för pneumoni.4,5 Ändå rekommenderar den amerikanska infektionsläkarföreningen fortfarande behandlingsstrategier med utvidgat antimikrobiellt spektrum för samtliga icke-intensivvårdskrävande patienter.1 Givet den problematiska utvecklingen avseende antibiotikaresistens hos såväl gramnegativa som grampositiva bakterier är det av stor vikt att minska antibiotikatrycket och vara restriktiv i användningen av antibiotikastrategier med brett antimikrobiellt spektrum.6 Ur detta perspektiv är även monoterapi med betalaktam-antibiotika av bredspektrumtyp (såsom cefalosporiner) problematiskt då det driver resistensutveckling av framför allt ESBL.7 Sverige har en lång tradition av att ge behandling med antibiotika av smalspektrumtyp (såsom bensylpenicillin och fenoximetylpenicillin) till patienter som vårdas på sjukhus för pneumoni. Svenska infektionsläkarföreningen rekommenderar empirisk behandling med bensylpenicillin eller fenoximetylpenicillin till majoriteten av immunkompetenta patienter med CRB-65 ≤2 som sjukhusvårdas för pneumoni.3 Riktlinjerna bygger emellertid främst på mikrobiologiska data och klinisk erfarenhet, och det finns ett behov av studier som utvärderar säkerheten i dessa rekommendationer. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka skillnad i utfall mellan patienter som erhållit empirisk behandling med betalaktammonoterapi av smalspektrum- respektive bredspektrumtyp.8 Metod • Studiepopulation Immunkompetenta patienter >18 år som sjukhusvårdats på någon av Sveriges infektionskliniker under 2008–2011 identifierades i det svenska kvalitetsregistret för pneumoni som innehåller information om

Smak- och luktförändringar (SoL-förändringar) är vanliga symtom vid cancersjukdom och har framför allt studerats som biverkningar till behandlingar, exempelvis cytostatika.1 SoL-förändringar kan påverka matintag och livskvalitet negativt2,3 och ta sig olika uttryck, det vill säga ha olika karaktäristika, hos olika personer. Det kan till exempel vara att man upplever grundsmaker (sött, salt, surt, bittert) eller lukter som starkare och/eller svagare än vanligt. En allmänt annorlunda upplevelse av smak eller lukt kan också förekomma, till exempel metallsmak eller en ihållande dålig smak i munnen.4,5 Det finns få longitudinella studier som har studerat hur SoL-förändringar utvecklas över tid i relation till cancerbehandling. Dessa har rapporterat att SoL-förändringars intensitet kan förändras över tid i relation till behandlingen.2,6,7 Resultaten i dessa studier har redovisats på gruppnivå, vilket gör att individuella variationer döljs i gruppens medelvärden. Man har heller inte beaktat att SoL-förändringar kan variera även i karaktäristika. Studien visar förändring över tid Syftet med

#Senaste Tidskrifter

lungmedicin

Nr. 20 • nov 2017
årgång 5
  • KOL
  • Pneumoni
  • Sämre astmakontroll
Utvalda MEDtalks

Utvalda MEDtalks

Att matcha rätt NOAK till rätt...

Föreläsare: Professor Carina Blomström Lundqvist

Speltid: 23:00

Nya ESC guidelines med fokus på...

Föreläsare: Professor Carina Blomström Lundqvist

Speltid: 16:00