Det reviderade europeiska konsensusutlåtandet kan underlätta för kliniker genom att erbjuda både kunskap utifrån vetenskaplig litteratur och verktyg för den kliniska handläggningen. En central målsättning för olika typer av rekommendationer och riktlinjer är att medverka till jämlik vård genom att minska de stora regionala skillnaderna i hälso- och sjukvård. På det sättet kan det europeiska konsensusutlåtandet förbättra förutsättningarna för personer med ADHD, en funktionsnedsättning som ofta är livslång.

Patienter med perifer artärsjukdom med framträdande depressionssymtom hade högre inflammation i blodprover jämfört med patienter utan depressiva symtom. Även om man inte kan dra slutsatser om kausalitet utifrån en tvärsnittsstudie, så stödjer våra resultat hypotesen att inflammation är inblandat i såväl perifer artärsjukdom som vissa typer av depression.

Diagnostiskt utredningsarbete kan effektiviseras genom att motstridiga resultat av SNAP-IV föräldra- och lärarskattning kompletteras med Conners CPT II, vilket underlättar beslut om diagnos. Vid läkemedelstitrering av centralstimulantia kan föräldrarnas bedömning i de flesta fall identifiera den optimala kliniska dosen. När föräldrarnas bedömning inte identifierar en optimal dos kan QbTest bidra.

ADHD och skolresultat

Farmakologisk behandlingslängd samvarierar positivt med skolresultat. Givet den stora skillnaden mellan elever med och utan ADHD i termer av skolresultat är det viktigt att skolsituationen för elever med ADHD utreds tidigt. Farmakologisk behandling kan spela en roll i att förbättra skolgången för elever med ADHD, men dessa potentiellt positiva effekter bör vägas mot eventuella bieffekter.

Tre månaders behandling med omega-3/6 förbättrade läsförmågan hos 9–10 år gamla skolbarn mätt med LOGOS-test. Speciellt uttalad var effekten på deltesterna fonologisk avkodningstid och visuell analystid. Dessa funktioner är kända och viktiga markörer för god läsförmåga, och nedsatta hos barn med läs- och skrivsvårigheter.

Riskfaktorer för ALS

Det aktuella kunskapsläget är att ALS startar efter en interaktion mellan genetisk disposition och faktorer i livs- och arbetsmiljön. Bäst evidens finns för samband med bly, pesticider, rökning samt tungt och långvarigt fysiskt arbete. Det senare ökar risken fyrfaldigt, vilket också bekräftas av Vasaloppskohorten.

#Senaste Tidskrifter

Psykiatri / neurologi

Nr. 38 • maj 2019
Årgång 10
  • ALS
  • Psykisk ohälsa
  • Motorneuronsjukdom
MEDtalks du bör se

MEDtalks du bör se

Uppdatera dig om sömnapné – symtom...

Föreläsare: Poul Jennum

Speltid: 18:02

#

Psykiatri / Neurologi

Anders Berntsson,

Anders Berntsson,
chefsöverläkare