Morning Glory Disc Anomaly (MGDA) är en medfödd missbildning av bakre delen av ögat som involverar synnerven och näthinnan. Namnet kommer av att förändringen liknar blomman för dagen (se figur). Synen på det drabbade ögat kan variera mellan normal till kraftigt nedsatt eller blindhet. MGDA kan förekomma som en del av en större symtombild och har setts vid ett flertal allvarliga somatiska åkommor, exempelvis neurofibromatos typ 2, basal encefalocele (bråckbildning med hjärnvävnad på grund av skalldefekter) och cerebrovaskulära missbildningar.1 I ett samarbetsprojekt med ett interdisciplinärt team av ögonläkare, ortoptist, barnneurolog, neuroradiolog och psykolog har vi genomfört en av de hittills mest omfattande deskriptiva studierna av detta tillstånd. Metod Tolv patienter i åldrarna 2 till 19 år med MGDA i Stockholms län inkluderades i studien mellan 2013 och 2014. Patienterna genomgick sedvanliga syn- och ögonundersökningar samt detaljerad ögonmotorikbedömning (Ocular motor score, OMS)2 och näthinneavbildning (Optical coherence tomography, OCT). Patienter utan tidigare

Kan TSPO-gen vara involverad i smärtan vid fibromyalgi?

Neurale forandringer forbundet med ADHD

Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) er kendetegnet ved en grundlæggende forstyrrelse i opmærksomhedsfunktionen. Klinisk kommer tilstanden til udtryk ved adfærd præget af let distraherbarhed, problemer med fastholdelse af opmærksomheden, forringet impulskontrol og emotionsregulering, samt motorisk hyperaktivitet. ADHD er blandt de hyppigst forekommende udviklingsforstyrrelser, og estimeres at påvirke op mod 5% af alle børn i skolealderen,1 med mindre nationale forskelle.2 For to ud af tre diagnosticerede børn varer de ADHD-relaterede vanskeligheder ved ind i voksenalderen3 og medfører en øget risiko for nedsat funktion uddannelsesmæssigt, psykosocialt og neuropsykologisk.4 Særligt to adfærdssymptomer er vedholdende på tværs af udviklingen fra barn til voksen: Vanskeligheder ved at fastholde opmærksomheden på opgaver samt tilbøjelighed til nemt at blive distraheret af ydre stimuli.5 Hyperaktiv og impulsiv adfærd, der kan være markant i barndommen, ændrer derimod ofte karakter eller reduceres med alderen. Et mønster der antageligt kan tilskrives en kombineret effekt af tillærte copingstrategier, skift i neural forarbejdning, samt generel

Hetsätningsstörning introducerades som officiell diagnos 2013 i den femte upplagan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5).1 Som namnet beskriver lider individer med denna diagnos av upprepade hetsätningsepisoder, vilket definieras som att under en avgränsad tid (till exempel 2 timmar) äta en avsevärt större mängd mat än vad de flesta andra skulle ha gjort under liknande omständigheter. Vidare, för att det ska räknas som en hetsätningsepisod, krävs det att individen upplever en kontrollförlust kopplad till ätandet. Därutöver ska enligt DSM-5 även minst tre av följande kriterier uppfyllas, nämligen att personen • äter snabbare än normalt • äter tills hen är obehagligt mätt • äter stora mängder mat utan att vara fysiskt hungrig • äter i avskildhet eller hemlighet på grund av skamkänslor • upplever äckel, nedstämdhet eller skuldkänslor kopplade till hetsätningsepisoderna. Ett påtagligt lidande är kopplat till hetsätningen, och hetsätningsepisoderna inträffar i genomsnitt minst en gång per vecka

Hetsätningsstörning – aktuell kunskap från tre svenska studier
Depression eller depressiva symtom – orsakade av arbete?

Det är lätt att undvika att distraheras av det vi ser. Det räcker med att blunda. När det gäller ljud kan vi å andra sidan inte bara stänga av öronen för att slippa höra det. När vi sitter och jobbar, och inte vill höra ljud som finns i bakgrunden, registrerar hjärnan ljudet automatiskt. Bakgrundsljud, som kan komma från folk som pratar, telefoner som ringer och så vidare, fångar vår uppmärksamhet och gör att vi tappar fokus på den uppgift vi har framför oss. Detta kan i förlängningen leda till irritation och till försämrad prestation och hälsa. Att vara lättdistraherad har konsekvenser både för ens sociala beteende och för hur man fungerar på en arbetsplats eller skola. En lättdistraherad person som har sin arbetsplats i ett öppet kontorslandskap till exempel, där bakgrundsljud är mycket vanligt, presterar sämre än hen skulle göra på ett privat kontor där man generellt sett blir mindre

Att lida av ångest och/eller depression är vanligt, och tolvmånadersprevalensen i Europa anges vara 14 procent för ångestsyndrom och 6,9 procent för depression.1 Komorbiditet är mycket vanligt, och individer med en ångestdiagnos har ofta samtidigt ytterligare ångestproblem eller depressionssymtom. Kostnaden för dessa sjukdomar är hög, både för individen själv och för samhället i stort.2 Vad som är ytterligare relevant i sammanhanget är att komorbiditet har betydelse i det avseendet att det både minskar patientens funktionsnivå och ökar risken för att tillståndet ska bli kroniskt. Psykisk ohälsa har också överlag visat sig kunna leda till för tidig död.2 Att behandla samtliga uppvisade problem sekventiellt kan vara både tids- och resurskrävande, och för att möta denna stora grupp patienter har transdiagnostiska och skräddarsydda behandlingsprogram utvecklats. Dessa behandlingar skiljer sig åt på vissa punkter. Den transdiagnostiska behandlingen tar sin utgångspunkt i att det finns gemensamma, underliggande faktorer vid alla former av psykisk ohälsa,

Att vara både förövare och offer för andras aggressivitet i ungdomsåren

Sambanden mellan ogynnsamma livshändelser i barndomen och ökad risk för psykisk ohälsa är välkända.1–6 Barn och unga med bristfälliga eller svåra uppväxtförhållanden löper ökad risk för missbruk,1,4,5 psykossjukdom,7 depression1,4-6 och ångestsyndrom.4,5,8 Studier som påvisat dessa samband har ofta fokuserat på riskfaktorer som övergrepp, vanvård samt hem som karaktäriseras av missbruk, kriminalitet och fattigdom.1,4-6 Även om sambandet är välkänt har få studier undersökt om det varierar beroende på när i barndomen de ogynnsamma livshändelserna inträffade.9–12 Vidare har en majoritet av tidigare studier baserats på retrospektiva självrapporterade data med risk för minnesfel. Föreliggande studie baseras på en kohort som inkluderar samtliga individer födda mellan 1987 och 1991 i Stockholm. Studiens syften var att undersöka • sambanden mellan sju ogynnsamma livshändelser i barndomen och senare risk för psykisk sjukdom • huruvida dessa samband varierar beroende på när i barndomen livshändelserna inträffade samt om de varierar beroende på typ av psykisk sjukdom • sambanden

#Senaste Tidskrifter

Psykiatri/Neurologi

Nr. 30 • apr 2017
årgång 8
  • Ångest och depression
  • ADHD
  • Hetsätningsstörning
#

Psykiatri / Neurologi

Anders Berntsson,

Anders Berntsson,
chefsöverläkare

Björn Kadesjö,

Björn Kadesjö,
överläkare, med.dr

Hans Ågren,

Hans Ågren,
professor emeritus i psykiatri