Traumatiska ryggmärgsskador drabbar årligen cirka 120 personer i Sverige. En ryggmärgsskada medför funktionspåverkan och komplikationer från flertalet organsystem. Utöver den uppenbara förlamningen lider många personer med ryggmärgsskador av en rad andra funktionsnedsättningar, såsom känselbortfall, blås- och tarmdysfunktion, trycksår, spasticitet, sexuell dysfunktion och smärta. Traumatiska ryggmärgsskador diagnostiseras kliniskt enligt ISNCSCI (International Standards for Neurological Classification of Spinal Cord Injury), som är ett internationellt vedertaget klassifikationssystem.1 ISNCSCI består av två huvudkomponenter. Den första komponenten är bestämning av den neurologiska skadenivån, det vill säga det mest kaudala segmentet av ryggmärgen med normal funktion. Den andra komponenten bygger på American Spinal Injury Association Impairment Scale (AIS) och avhandlar kvarvarande funktion (sensorisk och motorisk) nedanför den neurologiska skadenivån. AIS har fem skalsteg, A till E, där AIS A motsvarar ett, vid klinisk undersökning, komplett bortfall av såväl känsel som viljestyrd motorik i de mest sakrala segmenten av ryggmärgen (S4–S5). Praktiskt innebär kompletta skador, det vill

För väl selekterade patienter är operation av ländryggsdiskbråck en framgångsrik behandling för att minska den utstrålande nervrotssmärtan. Särskilt gäller detta i det korta tidsperspektivet; långsiktigt är resultaten osäkrare.1,2 Vid långtidsuppföljningar av patienter har det visat sig att för patienter med kvarvarande besvär är de psykosociala faktorerna viktiga för smärtupplevelse och funktionsförmåga.3-5 Paralleller kan dras till ospecifik ländryggssmärta, där dessa faktorer anses vara relaterade till varandra och modulera smärtupplevelsen samt ha stor betydelse för övergången från akut till långvarig smärta.6 Många patienter med ländryggsdiskbråck har generella degenerativa förändringar i ryggen, vilka kan ge besvär som patienterna måste kunna hantera och anpassa sig till i sitt fortsatta liv. Coping med smärta kan definieras som kognitiva och beteendemässiga ansträngningar för att kunna hantera och kontrollera smärtans negativa inverkan på en individ.7 Patienters copingstrategier kan vara passiva eller aktiva. Katastroftankar, liksom ett beteende som innebär undvikande av rörelser och aktivitet, är en negativ orientering

År 2009 infördes en statlig rehabiliteringsgaranti i Sverige. Rehabiliteringsgarantin omfattade personer i yrkesverksam ålder (16–67 år) som var eller riskerade att bli sjukskrivna till följd av icke-specifika smärttillstånd i rörelseorganen eller lindrig/medelsvår psykisk ohälsa. Målsättningen var att förebygga eller minska sjukfrånvaron i dessa grupper genom att öka tillgängligheten till evidensbaserade behandlingsmetoder.1 Rehabiliteringsgarantin genomfördes genom en överenskommelse mellan Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Samtliga landsting accepterade att införa rehabiliteringsgarantin på primär- och specialistvårdsnivå. Landstingen ersattes per behandlingsserie; multimodal rehabilitering (MMR) med 45 000 kronor och psykoterapeutiska interventioner, som kognitiv beteendeterapi (KBT), kognitiv terapi eller interpersonell psykoterapi (IPT), med 15 000 kronor. Stimulera kompetensutveckling och rekrytering Tanken med de ekonomiska incitamenten var att stimulera till kompetensutveckling och rekrytering samt att öka tillgången till evidensbaserade behandlingar. När det gäller utbetalning av ersättningarna har det dock sett olika ut i landstingen; de kan ha utbetalats till respektive vårdenhet eller helt eller delvis stannat på central

Sportfallskärmshoppning är en extremsport med över 200 000 utövare globalt som utför mer än fem miljoner hopp årligen. I ett typiskt sportfallskärmshopp decelererar hopparen tvärt från 210 till 30 kilometer i timmen vid skärmens utveckling, varav merparten av inbromsningen sker i ett inledande ryck, känt som fallskärmens öppningschock (’parachute opening shock’). Denna chock omfattar en ögonblicklig accelerationsförändring som roterar hopparen från en ”magliggande” till en ”upprätt” position, vilket kan jämföras med en frontalkrock där bilens säkerhetsbälte fixerar bålen men tillåter huvudet att röra sig fritt framåt. Nackens posteriora muskulatur kan därför antas vara speciellt utsatt vid detta moment, förutsatt att hopparen väljer att stabilisera nacken vid inbromsnin-gen. Vanligt med nacksmärta Bland sportfallskärmshoppare har öppningschocken länge varit en känd orsak till nacksmärta som både påverkar det dagliga livet och idrottsprestationer negativt.1 Detta stöds av en epidemiologisk studie från 2013, där ett stort antal hopp det senaste året och hög skärmbelastning identifierades som

En amerikansk undersökning visar att 60–80 procent av besöken i primärvården har en stressrelaterad komponent i bakgrunden,1 och en svensk studie visar på liknande resultat.2 Det är alltså helt klart att stress är en odiskutabel och betydande orsak till de svårigheter som våra patienter drabbas av. Att hjälpa patienterna att eliminera stressens konsekvenser bör följaktligen vara en prioriterad uppgift i all vård. De tillvägagångssätt som är vanliga – avspänning, KBT och dylikt – är bra metoder, men räcker ofta inte. Alltför ofta kommer patienten tillbaka efter en tid och berättar att problemen återkommit. Forskningen de senaste åren visar oss hur vi i stället kan gå till roten av problemet och korrigera de dysfunktioner som uppstått; vi måste då lägga fokus på kroppens ledningssystem, det vill säga hjärnan och nervsystemet. Ända till för 10–15 år sedan var övertygelsen kompakt om att hjärnans funktioner var förutbestämda och att hjärnan var mer eller

#Senaste Tidskrifter

Smärta

Nr. 12 • dec 2015
årgång 4
  • Icke-specifika smärttillstånd
  • Diskbräcksoperation
  • Ryggmärgsskador
#

Smärta

Björn Bragée,

Björn Bragée,
specialist i smärtlindring

Dagmar Westerling,

Dagmar Westerling,
docent, överläkare

Jens Draiby,

Jens Draiby,
specialist i rehabiliterings- och allmänmedicin samt smärtlindring