Av Claes Held, docent, överläkare, Uppsala Akut kranskärlssjukdom (AKS), eller akut koronart syndrom, utlöses oftast av en erosion, fissur eller ruptur av ett aterosklerotiskt plack, som in sin tur leder till trombosbildning i ett kranskärl på grund av trombocyt- och koagulationsaktivering. Under de senaste decennierna har den förbättrade behandlingen vid AKS lett till en halvering ...

Av Åke Andrén-Sandberg, professor emeritus i kirurgi, Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm I denna tidning redovisade jag i september 2013 det kliniska och vetenskapliga läget för diabetes 3c, det vill säga den typ av diabetes som anses bero på primär sjukdom i exokrina pankreas, oftast pankreascancer eller kronisk pankreatit (80 % av alla med diabetes 3c). ...

Av Ann-Cathrin Jönsson, docent, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds Universitet Johanna Ek, med.dr, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Christine Kremer, docent, Neurologiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö   Förmaksflimmer (FF) är en av de vanligaste riskfaktorerna för cerebral infarkt (CI). Insjuknandet i FF ökar med stigande ålder och är vanligare bland män än bland kvinnor, men kvinnor får oftare ...

Av Sten Madsbad, professor, med.dr, överläkare, Endokrinologisk avdelning, Hvidovre hospital   Denna översiktsartikel fokuserar på effekten av antidiabetika på hjärt–kärlsjukdom (tabell 1). Artikeln beskriver den dagsaktuella kunskapen om olika antidiabetikapreparat och presenterar de senaste resultaten från kardiovaskulära utfallsstudier.   Metformin Metformin anses vara det lämpligaste förstahandsvalet. År 2008 rapporterade UKPDS-studien att metformin i jämförelse med ...

Av Lisa Arnetz, med.dr, ST-läkare, Kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna   Svenska män diagnostiseras med typ 2-diabetes (T2D) något tidigare i livet än kvinnor, och vid lägre BMI.1 Kvinnor med T2D uppnår i mindre utsträckning god metabol kontroll1 och har högre mortalitet.2 Risken för hjärt–kärlsjukdom är förhöjd vid T2D oavsett kön, ...

Av Karin Berger, Dr Med. Vet., Institutionen för Experimentell medicinsk vetenskap, Lunds Universitet Högt intag av frukt och grönsaker har i många studier visat sig kunna förebygga typ 2-diabetes, men effekten anses till stor del bero på vilka frukter, bär och grönsaker som konsumeras.1 Frukters och bärs olika förmåga att förebygga, och även i viss ...

Av Susanna Larsson, docent, Enheten för nutritionsepidemiologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet Agneta Åkesson, professor, Enheten för nutritionsepidemiologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet Det är allmänt känt att det är hälsosamt med grönsaker och frukt och att vi bör hålla vikten, motionera regelbundet och inte röka för att hålla oss friska. Däremot vet vi mindre ...

Av Peter M Nilsson, professor, överläkare, Verksamhetsområde Internmedicin, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Anders Frid, överläkare, Endokrinologiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Det har nyligen publicerats eller presenterats ett antal stora och viktiga studier för att öka vårt kunnande om läkemedelsbehandling för patienter med typ 2-diabetes. Studierna är IMPROVE-IT1 för lipidbehandling samt TECOS,2 ELIXA3 och EMPA-REG4 för behandling ...

Stefan Jansson, distr läk, med dr, Brickebackens vårdcentral, Örebro Sten Madsbad, professor vid Hvidovre sjukhus i Danmark, har skrivit en kort och bra sammanfattande artikel i BestPractice1 om kardiovaskulära studier inom diabetesområdet. Han går igenom vilken evidens för olika grupper av diabetesläkemedel när det gäller kardiovaskulära effektmått. Metformin förstahandsval För klinikern är det ingen tvekan ...

Av Christer Allgulander, leg. läkare, specialist i allmän psykiatri, docent, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet De neuroanatomiska korrelaten till ångest har utforskats grundligt på senare år och resultaten pekar på avvikelser i bland annat informationshantering.1 Mycket arbete återstår, men trevligt är att musik kan ses som lindrande vid hjärtsjukdomar och andra kroniska tillstånd, utan ...

#Senaste tidskrift

Primärvård

NR. 1 • december 2019
  • Extremitetsischemi
  • Akut koronart syndrom
  • Kronisk bronkit och COPD