I LBA-studien (livsstil, biomarkörer och ateroskleros) har vi undersökt 834 unga friska vuxnas livsstil för att identifiera tidiga riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom. Hjärt–kärlsjukdom är en av våra vanligaste och allvarligaste sjukdomar1 som leder till ökad risk för både hjärtinfarkt och stroke. Sjukdomen utvecklas under lång tid, och det är därför viktigt att grundlägga goda vanor redan ...

För 30 år sedan inträffade en kulturrevolution inom livsmedelsindustrin och i förhållande till konsumtionen av livsmedel. Livsmedelsföretagen började tillverka livsmedel, koncentrerade på näring, smak och energi, som var tillgängliga i affärer och restauranger i allt större portioner. I spåren av detta inleddes en fetmaepidemi som ännu inte har brutits. Man tror att fetma och övervikt ...

Riskbruk av alkohol är en ledande orsak till sjuklighet och mortalitet i världen.1 Låg till måttlig alkoholkonsumtion har emellertid ansetts vara gynnsam för hjärtat. Åtskilliga observationsstudier har visat att personer med måttlig alkoholkonsumtion är mindre drabbade av hjärtinfarkt än nykterister. Om alkohol är en risk- eller skyddsfaktor för hjärtsvikt och stroke är mer oklart. Syfte ...

Av Christer Allgulander, leg. läkare, specialist i allmän psykiatri, docent, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet De neuroanatomiska korrelaten till ångest har utforskats grundligt på senare år och resultaten pekar på avvikelser i bland annat informationshantering.1 Mycket arbete återstår, men trevligt är att musik kan ses som lindrande vid hjärtsjukdomar och andra kroniska tillstånd, utan ...

Av Daniel Hertzberg, AT-läkare, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset Akut njurskada, tidigare kallat akut njursvikt, är vanligt förekommande inom sjukvården. Bland patienter som genomgår hjärtkirurgi drabbas 10–25 procent av akut njurskada beroende på vilken typ av operation som utförs. Akut njurskada efter hjärtkirurgi är associerat med ökad risk för kronisk njursjukdom,1 hjärtsvikt,2 hjärtinfarkt och tidig död.3,4 Även ...

Av Elias Johansson, Universitets-ST-läkare, PhD, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet Karotisstenos är en vanlig orsak till stroke med hög risk för återinsjuknande. En karotissubocklusion (eng. ”carotid near-occlusion”) är en mycket tät karotisstenos där kärlet distalt om stenosen har kollapsat delvis medan flödet till hjärnan kvarstår.   Även om karotisstenos är mycket välstuderat ...

Av Johanna Apro, med.dr, Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska institutet Det är välkänt att patienter med typ 2-diabetes har en ökad risk att drabbas av hjärt–kärlsjukdom. Denna ökade risk kan inte helt förklaras av traditionella riskfaktorer. Bidragande faktorer anses vara hyperglykemi, dyslipidemi och inflammation. LDL-metabolism vid typ 2-diabetes Diabetisk dyslipidemi innefattar förhöjda nivåer av triglycerider, ...

Av Maria Bäck, med dr, leg sjukgymnast, Avdelningen för sjukgymnastik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet Det finns i dag god evidens för att träningsbaserad hjärtrehabilitering för patienter med ischemisk kranskärlssjukdom är en behandling som minskar mortalitet och morbiditet samt har positiva effekter på livskvalitet och på flertalet av de kardiovaskulära riskfaktorerna.1,2 ...

Av Maria Liljeroos, sjuksköterska, doktorand, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för omvårdnad, Linköpings universitet, Centrum för klinisk Forskning Sörmland, Uppsala Universitet, Eskilstuna Anna Strömberg, professor, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för omvårdnad, Linköpings universitet, Universitetet i Kalifornien, Irvine, USA Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande tillstånd som påverkar patienten både fysiskt och mentalt.1 För ...

#Senaste tidskrift

Primärvård

NR. 1 • december 2019
  • Extremitetsischemi
  • Akut koronart syndrom
  • Kronisk bronkit och COPD