Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är i dag en av våra vanligaste folksjukdomar. En ofta försummad aspekt av sjukdomen är att den innebär manifestationer utanför lungorna som förvärrar det naturliga förloppet.1 Muskeldysfunktion vid KOL kännetecknas av förlust av muskelvävnad och en förskjutning av fibertypen mot en mindre oxidativ fenotyp, vilket funktionellt medför nedsatt styrka och/eller uthållighet ...

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) orsakas ofta av rökning, och det har visats att cigarrettrökning orsakar oxidativ stress i lungcellerna.1 Förekomst av stress är också naturligt för alla celler i kroppen, och cellerna måste snabbt kunna anpassa sig till sin nya situation eftersom de annars dör. För att stå emot stressande faktorer initieras signalvägar som ger ...

Astma och KOL är synnerligen vanligt förekommande i befolkningen. Behandlingen av astma har rönt mycket stora framgångar. På 1980-talet var det fortfarande vanligt med inneliggande patienter som fick så kallat astmadropp. I dag omhändertas de flesta patienter inom primärvården. Behandling med läkemedel vid astma och KOL tillförs huvudsakligen via inhalation, vilket innebär en rad fördelar ...

I dag är spirometri det viktigaste diagnostiska testet för obstruktiva lungsjukdomar. Dessvärre har spirometri begränsad känslighet för flera sjukdomar, till exempel kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) som börjar med bronkiolit och centrilobulärt emfysem. Dessutom kräver spirometri korrekt patientsamarbete och kan därför vara problematiskt att utföra med barn och psykiskt eller fysiskt oförmögna patienter. Diagnoserna kan därför ...

Muskeldysfunktion förekommer vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), det vill säga att skelettmuskulaturen atrofieras, försvagas och får försämrad funktion.1 De flesta studier av muskeldysfunktion vid KOL inkluderar personer med svår och mycket svår sjukdom.  Underdiagnostiken vid KOL är dock betydande, och man räknar med att enbart en tredjedel av alla som har KOL är identifierade inom ...

OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) är en epidemiologisk forskningsverksamhet som i över 30 år har bedrivit studier om astma, allergi och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) (www.norrbotten.se/olin). Under 2018 har en artikel publicerats om hur symtomet fatigue kan screenas med stöd av ett rekommenderat och kliniskt användbart symtomformulär, COPD Assessment Test (CAT).1 Fatigue vid KOL Fatigue ...

Allmänläkaren är primärvårdens specialistläkare och allmänmedicinen primärvårdens medicinska specialitet. Allmänläkarens arbete har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna.  I takt med att slutenvårdsplatserna har minskat i Sverige och befolkningen blivit äldre, och därmed också allt mer multisjuka, handlägger allmänläkarna och övrig primärvårdspersonal fler patienter med allt svårare kroniska sjukdomar. En sådan sjukdom är kroniskt ...

Aterosklerotisk hjärt–kärlsjukdom och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är två av våra största folksjukdomar och utgör de främsta dödsorsakerna globalt.1 Det föreligger en stark samsjuklighet mellan aterosklerotisk hjärt–kärlsjukdom och nedsatt lungfunktion respektive KOL2-7 något som delvis förklaras av gemensamma riskfaktorer, främst i form av tobaksrökning8-10 och andra luftburna föroreningar.11,12 Även systemisk inflammation13 och en möjlig gemensam ...

Det är i dag välkänt att kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i västvärlden framför allt orsakas av cigarrettrökning. En viktig del i behandlingen är att patienten slutar röka.  De flesta rökavvänjningsprogram som vänder sig till patienter med KOL skiljer sig inte från rökavvänjningsprogram för andra rökare. Studier har dock visat att mer omfattande och intensiva program, ...

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) diagnostiseras och graderas i dag huvudsakligen med spirometriparametrar såsom FEV1 (forcerad exspiratorisk volym på 1 sekund), FVC (forcerad vitalkapacitet) och förhållandet mellan dem.1  Med hjälp av spirometrin kan man mäta graden av luftflödesobstruktion, främst i stora och mellanliggande luftvägar, men den ger ingen förklaring till den bakomliggande patofysiologin. Det är därför ...

#Senaste tidskrift

Diabetes / hjärt-kärlsjukdomar

Nr. 33 • juni 2019
Årgång 9
  • Typ 2-diabetes
  • PCSK9-hämmare
  • Förmaksflimmer