Tidigare forskning har visat att hälsosamma levnadsvanor minskar risken för att drabbas av stroke.1-4 Likaså påverkar vissa gener risken för stroke.5 Det är däremot oklart om levnadsvanorna påverkar strokerisken även hos personer med hög genetisk risk för att insjukna i stroke.  Syfte Syftet med vår studie var att undersöka om ohälsosamma levnadsvanor och genetisk risk ...

Sedan intramuskulär injektion av botulinumtoxin typ A (BTA) introducerades för behandling av fokala dystonisjukdomar på 1990-talet har flera behandlingsindikationer inom neurologin och neurorehabiliteringen tillkommit. En av dessa är fokal spasticitet efter skada i CNS. Det finns nu omfattande beprövad erfarenhet och evidens när det gäller behandling med BTA av funktionshindrande fokal spasticitet i övre och ...

Anhörigvårdares upplevelser av strokerehabilitering

| Susanne Bernhardsson | 5. Dec 2017 kl. 2:59 |

En stroke påverkar inte bara livet för den drabbade utan även för dennes make/maka, barn, övriga familj och vänner. Detta gäller särskilt anhöriga som tar på sig rollen som vårdare. Även om rehabiliteringen vid stroke stadigt förbättras behöver de flesta patienter (65 procent) fortgående hjälp från anhöriga med sina dagliga aktiviteter. De flesta av dessa ...

Evidensbaserad praktik inom rehabilitering efter stroke i Danmark

| Hanne Kaae Kristensen | 28. Septt 2017 kl. 12:11 |

Under de senaste årtiondena har förväntningarna ökat på att rehabiliteringsinsatser ska vara baserade på evidens. Konceptet evidensbaserad praktik utvecklades som en reaktion på att hälso- och sjukvårdspersonal ofta baserade sina beslut på teoretisk kunskap, egna erfarenheter och råd från erfarna kollegor, men mer sällan på forskningsbaserad evidens. Rehabilitering efter stroke syftar till att öka delaktighet ...

Stroke är ett stort hälsoproblem och en ledande orsak till funktionsbortfall och död i Europa.1 Varje år insjuknar cirka 25 000 personer i stroke i Sverige.2 Fatigue är en vanlig konsekvens av stroke och kan inverka negativt på aktiviteter i dagliga livet (ADL) samt på rehabilitering och arbetsåtergång.3–7 Poststroke-fatigue påverkar cirka 23–75 procent av alla ...

Psykisk ohälsa i tonåren och senare risk för tidig stroke

| Maria Åberg | 25. Nov 2016 kl. 11:59 |

Tonåren utgör en kritisk period i hjärnans utveckling då bland annat den sociala och emotionella förmågan etableras. Den psykiska ohälsan är stor hos svenska tonåringar i dag, och den orsakar mycket lidande för individen och kostnader för samhället. Den psykiska ohälsan ökar bland dessa samtidigt som den minskar bland äldre.1,2 Mellan åren 1990 och 2010 ...

#Senaste tidskrift

Lungmedicin

Nr. 25 • mars 2019
årgång 5
  • KOL
  • Luftvägsinfektion