Av Karin Berger, Dr Med. Vet., Institutionen för Experimentell medicinsk vetenskap, Lunds Universitet Högt intag av frukt och grönsaker har i många studier visat sig kunna förebygga typ 2-diabetes, men effekten anses till stor del bero på vilka frukter, bär och grönsaker som konsumeras.1 Frukters och bärs olika förmåga att förebygga, och även i viss ...

Av Margareta Norberg, docent, Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, enheten för Epidemiologi och global hälsa, Umeå Universitet Flera kliniska prövningar1,2 har samstämmigt visat att insjuknandet i typ 2-diabetes kan reduceras med drygt 50 procent över en period av cirka tre år genom intensiv livsstilsbehandling riktad till individer med påvisad hög risk för diabetes. Ur ...

Av Peter M Nilsson, professor, överläkare, Verksamhetsområde Internmedicin, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Anders Frid, överläkare, Endokrinologiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Det har nyligen publicerats eller presenterats ett antal stora och viktiga studier för att öka vårt kunnande om läkemedelsbehandling för patienter med typ 2-diabetes. Studierna är IMPROVE-IT1 för lipidbehandling samt TECOS,2 ELIXA3 och EMPA-REG4 för behandling ...

Stefan Jansson, distr läk, med dr, Brickebackens vårdcentral, Örebro Sten Madsbad, professor vid Hvidovre sjukhus i Danmark, har skrivit en kort och bra sammanfattande artikel i BestPractice1 om kardiovaskulära studier inom diabetesområdet. Han går igenom vilken evidens för olika grupper av diabetesläkemedel när det gäller kardiovaskulära effektmått. Metformin förstahandsval För klinikern är det ingen tvekan ...

Av Susanna Larsson, docent, Enheten för nutritionsepidemiologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet Agneta Åkesson, professor, Enheten för nutritionsepidemiologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet Det är allmänt känt att det är hälsosamt med grönsaker och frukt och att vi bör hålla vikten, motionera regelbundet och inte röka för att hålla oss friska. Däremot vet vi mindre ...

Av Viveca Ritsinger, ST-läkare, Medicinkliniken, Ljungby lasarett; doktorand, Enheten för kardiologi, Institutionen för medicin Solna, Karolinska Institutet, Stockholm samt Enheten för forskning och utveckling, Region Kronoberg Eleni Tanoglidi, ST-läkare, Medicinkliniken, Västmanlandssjukhus, Västerås Klas Malmberg, MD, PhD, Enheten för kardiologi, Institutionen för medicin Solna, Karolinska Institutet, Stockholm Per Näsman, lektor, PhD, Gruppen för Säkerhetsforskning, KTH Tekniska ...

Av Ashkan Labaf, med.dr, leg. läkare, Hjärtsvikt- och klaffsektionen, Skånes Universitetssjukhus i Malmö, Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, Lunds Universitet Warfarin har länge varit ett effektivt läkemedel för prevention av ischemisk stroke och systemiska embolier hos patienter med förmaksflimmer. En metaanalys har påvisat att den relativa riskreduktionen jämfört med placebo ligger på omkring 64 procent.1 ...

Av Paul Hjemdahl, professor emeritus, överläkare i klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna   Förmaksflimmer (FF) har en prevalens på minst tre procent i den vuxna befolkningen och ökar med stigande ålder (till > 10–15 % över 75 år). Risken att drabbas av tromboembolisk stroke vid FF ökar markant i högre åldrar. Warfarinbehandling minskar risken för ...

Av Maria Karlsson, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Förekomst av ett stort antal vanliga, förvärvade pigmentnevi (nevi) är kopplat till en ökad risk för hudmelanom (melanom). Nevi är i vissa fall direkta prekursorer till melanom, men kan i första hand betraktas som riskmarkörer med gemensamt genetiskt ursprung med melanom. Både nevi och melanom associerar med ljus ...

Av Martin Andersson, leg. läkare, med.dr, OLIN-studierna, Luleå, Norrbotten Eva Rönmark, professor, OLIN-studierna, Luleå, Norrbotten För att desinficera offentliga badbassänger tillsätts ofta klor. Det är väl känt att tillsatt klor reagerar med kväveinnehållande ämnen i vattnet, till exempel urin och hudavlagringar, och att det bland annat bildar trikloraminer vilka kan vara luftvägsirriterande. Tidigare forskning har ...

#Senaste tidskrift

Primärvård

NR. 1 • december 2019
  • Extremitetsischemi
  • Akut koronart syndrom
  • Kronisk bronkit och COPD