Mortaliteten beräknas vara mellan tre och fem gånger högre bland personer med typ 1-diabetes jämfört med den övriga befolkningen.1,2 Även om skillnaden mellan personer med diabetes och den övriga befolkningen har minskat i detta hänseende är den fortfarande betydande.2−4 Det finns flera tidigare studier av sambandet mellan barnantal och mortalitet, både bland kvinnor och bland ...

Trots förbättrat omhändertagande av gravida kvinnor med typ 1- och typ 2-diabetes (T1DM och T2DM) är förekomsten av ökad fostertillväxt och stora barn (makrosomi) fortsatt hög, vilket innebär ökad risk för komplikationer hos mamman och det nyfödda barnet.1,2  De maternella komplikationerna omfattar utdraget förlossningsarbete, förlossningsskador, blödningar och ökad frekvens kejsarsnitt. För barnets del innebär det ...

En god glykemisk kontroll är viktig för att förhindra framtida komplikationer vid typ 1-diabetes.1 Kontinuerlig subkutan mätning av glukos i realtid (CGM) är en metod som används allt mer vid framför allt typ 1-diabetes. Tidigare evidens för CGM till patienter med typ 1-diabetes kan framför allt relateras till samtidig användning av insulinpump.2,3  Nyttan av CGM ...

Sedan DCCT-studien1 1993 har vården av typ 1-diabe-tes i Sverige skett med noggrann och regelbunden kontroll av riskfaktorer för mikrovaskulära komplikationer. Parallellt med ett minskat och fördröjt insjuknande i mikrovaskulära komplikationer har livslängden för personer med typ 1-diabetes ökat.2–3 En lång livslängd innebär, precis som för populationen utan diabetes, ökad risk för att drabbas av ...

Idén att ersätta förlorad betacellsmassa vid typ 1-diabetes genom transplantation av insulinproducerande vävnad är inte ny. Redan 1974 gjordes den första transplantationen av bukspottkörtel i Sverige. Sedan dess har drygt 650 ingrepp gjorts, de allra flesta i kombination med att patienten transplanterat en njure. Pankreastransplantation På senare år har cirka 30 transplantationer gjorts per år ...

Av Åke Andrén-Sandberg, professor emeritus i kirurgi, Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm I denna tidning redovisade jag i september 2013 det kliniska och vetenskapliga läget för diabetes 3c, det vill säga den typ av diabetes som anses bero på primär sjukdom i exokrina pankreas, oftast pankreascancer eller kronisk pankreatit (80 % av alla med diabetes 3c). ...

Av Sten Madsbad, professor, med.dr, överläkare, Endokrinologisk avdelning, Hvidovre hospital   Denna översiktsartikel fokuserar på effekten av antidiabetika på hjärt–kärlsjukdom (tabell 1). Artikeln beskriver den dagsaktuella kunskapen om olika antidiabetikapreparat och presenterar de senaste resultaten från kardiovaskulära utfallsstudier.   Metformin Metformin anses vara det lämpligaste förstahandsvalet. År 2008 rapporterade UKPDS-studien att metformin i jämförelse med ...

Av Hans Törnblom, överläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Besvärande symtom från mag–tarmkanalen är vanligt i befolkningen i stort, men studier anger att de är ännu vanligare hos patienter med diabetes, och det gäller både typ 1 och typ 2.1 I allmänhet bör inte diabetikers besvär ur mag-tarmsynpunkt initialt handläggas på annat vis än vad som är ...

Av Kurt Svärdsudd, professor emeritus i allmänmedicin, Uppsala universitet Tanken bakom screeningverksamhet, eller så kallad case finding i allmänhet, är att finna sjukdomstillstånd i ett så tidigt skede att insatt behandling har en rimlig möjlighet att påverka förloppet. Screening riktad mot att tidigt finna personer med ökad risk för hjärtinfarktinsjuknande har använts som preventionsinstrument sedan ...

Av Ulrika Moll, specialistläkare, VE Endokrinologi, Skånes Universitetssjukhus Prevalensen av graviditetsdiabetes (GDM) varierar stort (1–35 %) i olika populationer.1-3 Ofta finner man en korrelation mellan prevalensen av GDM och prevalensen av typ 2-diabetes i populationen. Den stora variationen i GDM-frekvens beror delvis på olika etnicitet och omgivningsfaktorer, men även på olika screeningmetoder för GDM. Svenska ...

#Senaste tidskrift

Primärvård

NR. 1 • december 2019
  • Extremitetsischemi
  • Akut koronart syndrom
  • Kronisk bronkit och COPD